Så förändras svenskarnas medievanor

Myndigheten för press, radio och tv har släppt sin nya rapport Medieutvecklingen 2019 – Mediekonsumtion. I rapporten använder man statistik från flera källor för att beskriva hur mediekonsumtionen förändras över tid.

Bland annat IRMs (Institutet för reklam och mediestatistik) rapport om de svenska hushållens medieutgifter. Den visar att medieutgifterna har ökat med omkring 20 procent på tre år, men ligger kvar på samma nivå 2018 som 2017. Det svenska hushåll spenderar allra mest pengar på är bredbandsuppkopplingar och mobilabonnemang, därefter rörlig bild som inkluderar både public service-avgiften samt abonnemang på olika medietjänster.

Intressant är också att utgifterna för abonnemang på streamingtjänster ökat kraftigt medan det spenderas mindre pengar än tidigare på nyhetsmedier.

Vidare kan man läsa i rapporten att den totala användningstiden för medier ökade med 13 minuter per dag mellan 2017 och 2018. De traditionella medierna tar fortfarande mer av vår medietid än de digitala. Tiden som läggs på traditionella medier minskar med 12 minuter per dag sedan förra året, samtidigt som den ökar för de digitala medierna med fem minuter per dag.

Yngre och äldre lever i olika medievärldar. Foto: Skärmdump från MPRT.

Inte helt överraskande har unga (15–24 år) en betydligt större och mer digital mediekonsumtion än den äldre generationen. Av totalt 442 minuter lägger de 129 minuter på sociala medier, 116 minuter på musik, 109 minuter på traditionella medier – på digitala plattformar – samt 88 minuter på traditionella medier, på traditionella plattformar.

Allt mer av hushållens konsumtion sker på de digitala plattformarna. Lyssnandet på strömmad radio ökar men minskar på FM-radio, samtidigt som tittandet på strömmad tv ökar medan det linjära tv-tittandet fortsätter minska. Inte helt överraskande visar rapporten att läsa tidningen digitalt ökar medan papperstidningskonsumerandet minskar.

Samtidigt är det fortfarande fler som läser en papperstidning än som läser den digitalt.

Det digitala läsandet ökar. Stapeldiagramet visar dagstidningsläsare 9-79 år på papper eller digitalt en genomsnittlig dag. Källa Nordicom. Foto: Skärmdump från MPRT.

Mer ur rapporten:

• P4 har högst lyssnande, med 140 minuter i genomsnitt per dygn – hos de som lyssnar på radio. SR P1 landar på 103 minuter. P3 65 minuter medan den kommersiella kanalen med högst lyssning är Mix Megapol med sina 64 minuter.
• P4 har bäst räckvidd med 39,5 procent av lyssnarna/dygn medan bästa kommersiella kanalen är Mix Megapol med 14,7 procent.
• Det analoga lyssnandet är högst hos äldre, medan det digitala lyssnandet är högst och yngre.
• 38 procent av dem som läser en dagstidning gör det fortfarande i tryckt format, jämfört med 29 procent digitalt.
• Andelen som prenumererar på en tidning ligger stabilt sedan 2016, tack vare att de digitala prenumerationerna ökar.
• Andelen av befolkningen (9 till 79 år) som har tillgång till en prenumererad dagstidning minskar från 64 procent 2010 till 50 procent 2018.
• Fler tar del av nyheter genom att titta på SVT eller läsa en morgontidning (36 och 32 procent) än att titta på nyheterna på TV4 (24 procent) eller lyssna på Sveriges Radio (24 procent).

Det finns även stora skillnader mellan generationerna i valet av plattform som används för nyhetskonsumtion. De yngre använder gärna sociala medier (37 procent) och Youtube (24 procent) för sina nyheter. Medan den äldre generationen är mer traditionell och i stor utsträckning använder SVT (61 procent) och morgontidningen (54 procent) för att ta del av nyheter.

Största plattformar för nyheter. Stapeldiagram visar andel av befolkningen 9-79 år som tog del av nyheter via olika plattformar en genomsnittlig dag 2018. Källa: Nordicom. Foto: Skärmavbild från MPRT.

Här kan du läsa hela rapporten.