Ring P1 om rasismfällningarna: ”Ska inte lägga på luren”

Igår kom den senaste fällningen mot Sveriges Radios direktsända diskussionsprogram, som enligt nämnden brutit mot demokratibestämmelsen genom att inte tillräckligt bemöta en inringares kränkande uttalanden om muslimska invandrare. Ring P1 har sedan 2011 fällts fyra gånger tidigare på liknande grund.

– Det har varit ganska olika fällningar, med röd tråd att det är demokratibestämmelsen vi ansetts bryta mot, säger Susanne Ehlin, producent och samordnare för Ring P1.

– I den senaste fällningen tycker vi att inringaren framför allt är kritisk till regeringens politik. Vi måste kunna ha med ett samtal där man kritiserar invandringspolitiken, men om en person går över till att tala illa om en specifik folkgrupp är vi skyldiga att bemöta. Det är ganska vanligt att ett samtal halkar över i något som kan stå i strid med demokratiparagrafen. De inringarna säger sällan i telefonslussen att de vill kasta ut alla i en folkgrupp.

Med upprepade fällningar, hur väl tycker du att ni lyckas bemöta kränkande uttalanden om invandrare?
– I de allra flesta fall gör vi det. Vi har cirka 2 000 samtal per år, alltså cirka 22 000 samtal sedan 2011. I fem av dem tycker Granskningsnämnden att vi inte tillräckligt har bemött och ifrågasatt de som ringt in med de här åsikterna, säger hon.

Direktsändning är ett svårt format, menar Susanne Ehlin, i synnerhet som Ring P1 har i uppdrag att ge en bred debatt och låta många åsikter komma till tals.

– Vi ska inte ducka ämnena, men måste vara beredda att ifrågasätta när det handlar om det som går in under demokratiparagrafen. Det är en balansgång för programledarna, som både ska bemöta och samtidigt vill förstå den som ringer in.

Har ni några rutiner för hur programledarna ska bemöta till exempel islamofoba uttalanden?
– Det finns inget färdigt recept, varje samtal är unikt. Men det handlar om att gå in och ifrågasätta, säga att det här är inte en åsikt som är okej att framföra enligt våra programregler. Vi ska inte lägga på luren, utan problematisera. Man kan ställa en kritisk fråga, men om personen framhärdar får man avsluta samtalet vänligt men bestämt.

I den senaste fällningen var det ganska grova saker som sades om muslimer och invandrare. Finns det någon förklaring till att de inte bemöttes hårdare?
– Det är svårt för mig att svara i detalj på hur programledare och producent tänkte. Det ställdes ändå frågor för att försöka bemöta och förstå personen. Vi får titta noga på beslutet, se var vi kan vara självkritiska och vad vi borde ha gjort annorlunda.

Vilka lärdomar drar ni av fällningarna?
– Vi tar dem på stort allvar. Dels jobbar vi löpande med att vi inte ska hamna där, dels har vi möten med ansvariga och direkt inblandade de få gånger det hänt. Vi diskuterar igenom vad som har hänt och varför och hur vi kan jobba för att det inte ska hända igen.

Staffan Mälstam är ansvarig utgivare på P4 Gävleborg, som sände (det turnerande) Ring P1 vid den senaste fällningen. Han konstaterar att Ring P1 är ett speciellt program.

– Det är svårt att förekomma de situationer som kan uppkomma, men jag känner mig trygg i att programledare och producent är insatta i sådana här frågor. Vi respekterar självklart Granskningsnämndens beslut, men argumenterar för varför vi tycker att programledaren gjorde så gott hon kunde. Men vi får ta till oss och lära oss, säger Staffan Mälstam.

***

Ur Granskningsnämndens fällning av ett Ring P1-program sänt i december 2019, om Biskopsgården:

Många av NN:s uttalanden, däribland att det inte fungerade att ”blanda in så mycket invandrare med ursprungsbefolkningen” samt att Sverige inte borde ”importera ännu mer problem”, var grovt kränkande. Därtill förmedlade NN en uppenbart kränkande och stereotyp bild av invandrare. Granskningsnämnden anser inte att programledaren, i enlighet med demokratibestämmelsen, på ett adekvat sätt tog avstånd från inringarens uttalanden.

Ur fällning av program i november 2019, om våld i skolan:

Flera av inringarens uttalanden var uppenbart kränkande mot personer med invandrarbakgrund. Granskningsnämnden noterar att programledaren sa att inringarens resonemang var grovt generaliserande. Nämnden anser dock att programledaren inte, i enlighet med demokratibestämmelsen, kan anses ha tagit avstånd från NN:s uttalanden. (Tre av sju i nämnden var skiljaktiga och ville fria.)

Ur fällning av program sänt i januari 2016, om sextrakasserier i Kungsträdgården och Köln (uppläst lyssnarmejl):

Granskningsnämnden konstaterar att det upplästa mejlet gav uttryck för åsikter som var uppenbart kränkande mot personer med muslimsk tro. Att programledaren inte, med stöd av demokratibestämmelsen, tydligt tog avstånd från det som fördes fram i mejlet utan lämnade uppläsningen okommenterad medför enligt nämnden att inslaget strider mot bestämmelsen om radions särskilda genomslagskraft.