Public service anklagas för bristande balans

I ett uppmärksammat reportage i Journalisten #2 berättade vi om ängsligheten på public service. Ett 40-tal källor berättade då om redaktioner där en rädsla för att säga vad man tycker präglar arbetet och riskerar att köra journalistiken i diket.
Både SVT- och SR-chefer vi pratade med slog då tillbaka stora delar av den kritiken.

Nu har DN gjort en längre artikel om de debatter i TV och radio som fått tuff kritik den senaste tiden för ”falsk balans”. Det handlar exempelvis om en Studio ett-debatt om vaccin, där en smittskyddsläkare diskuterade mässlingsvaccin med en bloggare. 

Isobel Hadley-Kamptz, journalist och opinionsbildare, är kritisk till inslaget om mässlingsvaccin. Hadley-Kamptz anser också att public service vid flera tillfällen misslyckats med att skapa en balanserad diskussion.

”Jag upplever att de abdikerat från det journalistiska ansvaret eftersom man återkommande trott sig komma undan med debatter mellan en person med normal ståndpunkt och en med en helt vansinnig ståndpunkt. Det är då som den falska balansen uppstår”, säger Isobel Hadley-Kamptz till DN.

Andreas Ekström, kulturjournalist på Sydsvenskan, menar att så länge påtryckningarna kom från både höger och vänster kunde medierna förhålla sig ganska lugnt.

”Men den intellektuella huligan­högern har de senaste åren mobiliserat starkare än den intellektuella huliganvänstern. Då sätts etablerade massmedier under hårt tryck. De måste hela tiden visa att de inte har en agenda och att de inte favoriserar någon”, säger han i artikeln.

Viveka Hansson, programdirektör på TV4, ser också samma tecken. TV4 utsätts allt oftare för kampanjer som initierats av olika intresse­falanger i sociala medier med syfte att påverka debattformatet.

”Ofta kommer krav på att om någon sagt A så ska någon som företräder B ha rätt att få tv-utrymme. Men så fungerar det ju inte. De pressetiska reglerna kan aldrig tolkas som att en åsikt alltid ska bemötas med en annan, att alla fakta är lika relevanta, eller att fakta kan ställas mot en åsikt”, säger Viveka Hansson.

Andreas Ekström menar att problematiken bottnar i en generell brist på självförtroende och tillit till det egna omdömet på landets nyhetsredaktioner.

”Men det handlar inte enbart om falska nyheter. Jag tycker inte att man bör bereda plats för polisen Peter Springare hursomhelst heller. Han skrev att han vill förinta journalister som inte tycker som han. Då har han inte kvalat in på anständighetsskalan eftersom han uppenbarligen inte förstår demokratins grundläggande spelregler”, säger han.

DN har också intervjuat flera chefer på SVT och Sveriges Radio. Samtliga protesterar mot beskrivningen av att det skulle existera en ängslan inför val av debattämnen och personer.

Katarina Sahlin, projektledare på SVT Opinion, berättar att ledningen ständigt utsätts för starka reaktioner när kontroversiella röster bjuds in.

”Allt handlar om hur man tar sig an ett ämne. Det var absolut relevant att ha med Peter Springare. Vi intervjuade honom och förde därefter en diskussion i studion om poliser kan vara opinionsbildare. Ska man inte ställa frågor till honom först? För att försöka förstå hur han tänker och menar? För att ifrågasätta om han inte är med och piskar upp en stämning? säger Katarina Sahlin.

Både hon och Ulf Johansson, avgående ­ansvarig utgivare på SVT:s Aktuellt, betonar att det finns en gräns för vilka ämnen som kan bli aktuella för en direktsänd diskussion. Det handlar inte om policydokument, utan bedömningar från gång till gång.