Ökande rysk press på internetjättarna
Kommer de stora internationella medieplattformarna att vika sig för Rysslands allt aggressivare påtryckningar för att få dem att följa de ryska massövervakningslagarna? Frågan står i centrum för en ny rapport.
Reportrar utan gränser släpper idag rapporten “Taking Control? Internet Censorship and Surveillance in Russia” som kartlägger hur den ryska censuren på internet har utvecklats de senaste åtta åren.
Rapporten beskriver hur Rysslands massmedialag som stiftades 1991, kort efter Sovjetunionens fall, då ansågs vara en av de mest progressiva i Europa. Den förbjöd alla typer av censur och garanterade etableringsfrihet för privatägda medier.
Men efter de omfattande folkliga protesterna i Ryssland 2011-2012 har det ryska parlamentet godkänt en rad lagar som begränsar både den journalistiska friheten och internetanvändarnas yttrandefrihet. Lagarna förbjuder olika typer av innehåll, utökar möjligheterna till massövervakning och begränsar utländska mediebolags inflytande. Enligt rapporten har många av lagarna godkänts alltför snabbt och är juridiska hastverk.
Mellan 2015 och 2018 åtalades hundratals ryska internetanvändare och många fängslades, enligt rapporten. Det handlar inte bara om misshagliga journalister och bloggare. Även vanliga internetanvändare som ”gillat” fel åsikt i ett särskilt känsligt ämne har skickats i fängelse.
Som en reaktion på den ryska statens ökande kontroll över internet och dess påtryckningar på etablerade medier har en rad nya sajter startats, konstaterar RUG. Många är registrerade i utlandet, för att slippa den ryska kontrollen. Den populära ryskspråkiga nyhetssajten Meduza är till exempel registrerad i Riga, Lettland, där den också har sin fysiska redaktion.
Rapporten riktar särskilt fokus mot de globala medieplattformarna Google, Facebook ochTwitters agerande i Ryssland.
– Enligt rysk lag måste de stora medieplattformarna och meddelandetjänsterna följa rysk lag, bland annat att lagra all data på servrar i Ryssland och inte visa i Ryssland blockerade sajter. Och den ryska säkerhetstjänsten vill ha möjlighet att läsa krypterade meddelanden, säger Erik Halkjaer som är ordförande för Reportrar utan gränser i Sverige.
Hittills har plattformarna i hög grad stått emot, men 2018 trappade ryska myndigheter upp sina påtryckningar. Man hotade att stänga ner Facebook i Ryssland om företaget inte flyttar sina servrar till landet, och man har kraftigt höjt bötesbeloppen för att publicera material som är blockerat i Ryssland.
– Google har i viss utsträckning börjat samarbeta, men Facebook och Twitter har inte velat göra det än.
Reportrar utan gränser betonar att det är av största vikt att medieplattformarna tar ansvar för mänskliga rättigheter och inte ger efter för försök att censurera och övervaka internet.
Ryssland är inte det enda land där frågan är aktuell. Google har enligt Erik Halkjaer varit på väg in i Kina ”på Kinas premisser”, och Vietnam kräver också att servrar flyttas till landet.
– Företagen måste bestämma sig: hur ser de på press- och yttrandefriheten? Ska man lira tillsammans med de här makthavarna som begår övergrepp på yttrandefriheten, frågar Erik Halkjaer.
