Regeringens förslag för public service

Idag lämnar regeringen och SD över propositionen för SVT, UR och Sveriges radios kommande tillståndsperiod till riksdagen. Propositionen utgår från förra årets public service-utredning och omfattar dels en ny lag för public service, dels riktlinjer för PS-bolagens verksamhet 2026-2033.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) presenterade propositionen vid en pressträff i Rosenbad som inleddes klockan 12, tillsammans med de kulturpolitiska talespersonerna Roland Utbult (KD), Malin Danielsson (L) och Alexander Christiansson (SD).

– Den nya public service-lagen samlar alla grundläggande förutsättningar, inklusive hur uppdraget ska finansieras. Lagen ger förutsättningar för en teknikneutral reglering, vilket är grundläggande för allmänhetens förtroende och för verksamhetens legitimitet, säger Parisa Liljestrand.

De närmare riktlinjerna kommer att beslutas i riksdagen, säger ministern.

Medelstilldelningen följer PS-utredningens förslag.

– Det ger stabila och långsiktiga förutsättningar. Den föreslagna tilldelningen gör public service-bolagen unikt välfinansierade på den svenska mediemarknaden, säger Parisa Liljestrand.

Public service-utredningen som presenterade sitt betänkande i maj 2024 kunde inte enas: oppositionspartierna lämnade in en reservation samma dag. Oenigheten gäller bland annat finansieringen.  Där S, C, MP och V vill se fem miljarder mer till public service för perioden än kommitténs förslag på 3 procents uppräkning 2026, 2 procents uppräkning av anslag per år 2027-2030 och med 1 procent per år 2031-2033 (Idag är uppräkningstakten av anslagen till public service två procent per år).

– Vi bedömer att public service-bolagen står inför sparpaket, sade Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Lawen Redar till Journalisten i maj 2024.

Regeringen förväntar sig att public service-företagen ska ”göra prioriteringar i verksamheten, arbeta med att finna möjligheter till ökad samverkan och synergier mellan verksamheterna, särskilt på regional nivå, samt tillvarata de möjligheter som teknikutvecklingen ger. Det bör kunna bidra till minskade kostnader.”

Public service-bolagen kommer att få fortsätta använda text i sina nyhetstjänster, men kommer att behöva redovisa hur och varför de använt text i sin årliga redovisning till Granskningsnämnden, säger L:s Malin Danielsson. Det är ett nytt uppdrag.

Roland Utbult (KD) säger att innehållsuppdraget för public service ska vara fortsatt brett. Men att det ligger ett särskilt ansvar på PS att tillhandahålla produktioner som kommersiella medier inte tillhandahåller. Bolagen ska inte sträva efter att maximera antalet tittare, säger Utbult, och betonar i stället folkbildningsuppdraget.

– Det ställs krav på att SVT och SR fortsatt ska bevaka svagt bevakade områden, men det ställs inte krav på att bevakningen ska stärkas under perioden. Utbredningen av vita fläckar har stannat av, säger Roland Utbult.

SD:s Alexander Christiansson redogjorde för hur Tidöpartierna vill skärpa granskningen av public service-bolagen. Regeringen föreslår att public service vid sidan av den årliga redovisningen till Granskningsnämnden också ska ge sammanfattande information till allmänheten om hur bolagen använder sina pengar.

– Det kan bidra till att stärka förtroendet hos skattebetalarna, säger han.

Det ställs också ett nytt krav på att alla innehållstjänster som bolagen erbjuder allmänheten ska redovisas till Granskningsnämnden.

Tidöpartierna vill komplettera Granskningsnämndens årliga utvärdering av PS-bolagen med tre nya analyser:

• PS:s marknadspåverkan ska utredas.
• En extern analys av PS:s produktivitet och effektivitet ska göras.
• En forskningsstudie om företagens opartiskhet ska göras.

– Vissa grupper i samhället upplever att programinnehållet är vinklat, så kan vi inte ha det. Därför finns skäl att genomföra en sådan studie. Syftet är att stärka verksamhetens legitimitet i alla grupper, alla betalar för public service, säger Alexander Christiansson, SD.

Journalistförbundet välkomnar att det breda uppdraget fortsatt ska gälla, men hade hoppats på en bred majoritet när det gäller finansieringen:

”Även om kommittén inte lyckades komma överens om finansieringen fanns en förhoppning att regeringen skulle försöka hitta en bred politisk majoritet för sitt förslag innan det överlämnades till riksdagen. Nu blev det inte så. Det är ytterst allvarligt, inte bara för public service-bolagens långsiktiga styrning, utan även för hela den svenska mediepolitiken i framtiden”, skriver Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert i en kommentar.

Journalistförbundet kritiserar också den ökade granskning som föreslås:

”Vi är särskilt kritiska till förslaget om att det ska genomföras ‘en forskningsstudie för att på ett övergripande och kunskapsinriktat sätt belysa villkoret om opartiskhet’. Vi ser en uppenbar risk att regeringen på det sättet kan bestämma granskning av innehållet som enligt grundlag är förbehållen granskningsnämnden”.

UR:s vd Kalle Sandhammar skriver att förslaget kommer att innebära besparingar som kommer att påverka utbudet: ”Regeringens förslag i propositionen möter inte de faktiska kostnadsökningar UR står inför. Det gäller t.ex. beredskapsåtgärder, distribution och teknikinvesteringar. Det kommer att innebära besparingar på omkring 15-20 procent av ordinarie verksamhet, vilket kommer att påverka utbudet. Samtidigt ökar efterfrågan på UR:s utbud hos både skolan och allmänheten enormt och tillströmningen till UR Play har dubblerats på bara fem år”, säger han i ett pressmeddelande.

SVT:s vd Anne Lagercrantz säger att propositionen ”bygger på ett politiskt önsketänkande och en ekonomisk ekvation som inte går ihop”.

Sveriges Radios stabschef Gabriel Byström säger till Journalisten: ”Det saknas 3,4 miljarder kronor i förslaget. Blir det verklighet måste vi genomföra stora besparingar. Det blir ett annat Sveriges Radio”.