400 kan få gå från Sveriges Radio – ”Det drabbar journalistiken”

Tidöpartiernas förslag till ny public service-lag innehöll få nyheter och den stora frågan är finansieringen. I förslaget ska uppräkningen av anslag förändras från dagens två procent per år till tre procent 2026, två procent åren 2027-2030 och en procent per år 2031-2033.

– Vi har varnat för att det innebär en gradvis nedmontering av Sveriges Radio. Det saknas 3,4 miljarder kronor i förslaget. Blir det verklighet måste vi genomföra stora besparingar. Det blir ett annat Sveriges Radio, säger SR:s stabschef Gabriel Byström till Journalisten.

Vad är det som gör att anslagsökningen inte räcker?

– Löneökningarna ligger på långt över två procent. Vi har marknätskostnader som skjuter i höjden, vi har redan i år fått en höjning med tolv procent. Vi har ett förändrat säkerhetsläge som gör att vi jobbar mycket med beredskapskostnader, och de kostnaderna kommer inte att minska.

I december sade SR:s vd Cilla Benkö till Dagens Nyheter:

”Går nuvarande förslag igenom kommer vi att få spara lika mycket som vi nyss har gjort nu. Det skulle i sådana fall innebära att upp till 400 tjänster försvinner på fyra år, inräknat det sparpaket som vi just nu genomför.”

Gabriel Byström uppger att prognosen förvärrats sedan dess. Nu handlar det inte om motsvarande cirka 220 tjänster utöver de 180 som försvann i sparpaketet förra året, och som Cilla Benkö berättade om på Sveriges Radio-bloggen i september, utan betydligt fler:

– Vi kan inte säga hur många tjänster det handlar om, det vi säger är att besparingar i den här storleksordningen motsvarar nu 300-400 tjänster. Exakt hur vi ska spara får vi återkomma till, men Sveriges Radios kostnader består till drygt 70 procent av personalkostnader. Om vi ska spara så här mycket så går det inte att göra utan att det drabbar journalistiken.

I Sveriges Radio-bloggen skriver Cilla Benkö: ”För att kunna klara att bibehålla en ekonomi i balans kommer sannolikt 300–400 tjänster ytterligare att försvinna. Det motsvarar hela Ekot och fyra lokala kanaler eller hela P3, all kultur, hela orkestern och kören samt vetenskapsredaktionen.”

Förra årets sparpaket var inte smärtfritt, det kom mycket kritik från medarbetare på bland annat P4 och på Ekot. Om det här förslaget blir verklighet kommer ni behöva genomföra ett dubbelt så stort sparpaket. Hur tänker du kring det?

– Sveriges Radio har idag solida finanser, vilket är bra. Vi har en god ekonomi nu och behöver inte agera snabbt, utan kan vänta in och se bland annat hur inflationen utvecklas. Men vi kan inte vänta till 2030, utan vi måste börja nästa år.

Har ni lärt er något av kritiken som kom efter förra årets sparpaket?

– Det finns säkert en massa lärdomar som har gjorts av det. Men det vill jag inte gå in på i det här läget.

Förutsatt att regeringens förslag går igenom kommer ni alltså att börja planera ett sparpaket nästa år?

– När det gäller tidpunkt kommer vi att behöva titta på frågan ordentligt och göra en bedömning ordentligt nästa år när vi har fler fakta runt ekonomin. Om det här blir verklighet så kommer vi inte heller att kunna hantera det utan att spara mycket pengar.

SVT:s vd Anne Lagercrantz säger att propositionen bygger på ett politiskt önsketänkande. Håller du med henne?

– Man kan konstatera, och det är det flera remissinstanser som gör, att de förhoppningar som fanns i slutbetänkandet om att till exempel AI ska spara mycket pengar, finns det ingen evidens för. AI kan leda till vissa effektiviseringar men det driver också kostnader. På det sättet är propositionen ett politiskt önsketänkande.

Finns det någonting annat i propositionen som är problematiskt, utöver ekonomin?

– Förslaget om tre utredningar till vid sidan av den ordinarie redovisningen till Granskningsnämnden väcker många frågor, om armlängds avstånd, hur utredningarna ska användas och vem som ska utföra dem. Remissinstanserna har varit kritiska till förslaget, men det förefaller man inte ha tagit hänsyn till.

Finns det någon bra nyhet i propositionen?

– Det är bra att man gör ett förtydligande om lydnadsparagrafen, att vi ska arbeta redaktionellt självständigt även vid högsta beredskap då bolagen lyder under regeringen. Den har varit otydlig. Det finns de som har läst den paragrafen och inte sett att yttrandefrihet i grundlagen har varit normhierarkiskt överordnad. Så det är bra att man gör ett sådant förtydligande.

En förändring i uppdraget blir enligt förslaget att public service ska ”spegla hela befolkningen” i stället för att ”spegla den variation som finns i befolkningen”.

SD:s Alexander Christiansson sa under presskonferensen att ändringen gjordes för att få bort den ”identitetspolitik” som låg i formuleringen. Vad finns att säga om det?

– Jag kan bara konstatera att vi i Sveriges Radios journalistiska verksamhet strävar efter att spegla så många olika perspektiv som möjligt. Det gjorde vi innan och det kommer vi att fortsätta göra oavsett vad det står i uppdraget. Vi vänder oss till hela Sveriges befolkning och ska skildra olika perspektiv och det är viktigt för oss även fortsättningsvis.

Så den omformuleringen har ingen betydelse för verksamheten?

– Inte för hur vi bedriver vår verksamhet, nej.