Gå direkt till textinnehållet

”Novaja Gazeta blir ett lackmustest”

Oberoende medier i både Ryssland och Ukraina är nu oerhört utsatta och behöver stöttas och värnas. ”Tvingas enskilda journalister fly, ta emot dem och ge dem förutsättningar att fortsätta sitt arbete”, säger RSFs Erik Halkjaer.

Ryska oberoende medier var redan innan nattens ryska invasion av grannlandet starkt pressade. Nu förvärras situationen, menar Erik Halkjaer som är ordförande för Reportrar utan gränser i Sverige.

– Det är ett krig nu. Medierna och pressfriheten i både Ukraina och Ryssland kommer påverkas. Skillnaden är att Ukraina har ett bättre utgångsläge vad gäller pressfrihet, medan Ryssland ligger uruselt till.

Rysslands främsta oberoende dagstidning Novaja Gazeta – där chefredaktören Dmitri Muratov är chefredaktör – blir ett bra lackmustest för hur den ryska regimen kommer att agera, tror Halkjaer.

– Hur oberoende och kritisk vågar man vara i det här läget? Putin kommer nu hävda än mer att det är viktigt att samlas kring nationen och det ryska. Att då vara en kritisk röst kommer vara ännu farligare. Novaja Gazeta har lite av en särställning, men frågan är hur långt de kan gå och vilka blir konsekvenserna om de fortsätter?

Idag avslöjar just Novaja Gazeta att Putins tal om Ukraina i natt kan ha varit inspelat redan i måndags. Det är vågat ur det perspektivet?
– Det är starkt av Dmitri Muratov att han vågar göra detta. Det är hans jobb, men man ska nog vara vaksam på konsekvenserna.

Vilka skulle de kunna bli?
– Jag tror man kommer kunna använda juridiska metoder för att sätta press på Novaja Gazeta. Lagar och förordningar. De mindre oberoende nyhetssajterna kan man komma åt enklare. De är ofta redan stämplade som utländska agenter, man kan gripa dem, juridiskt trakassera dem, använda sina trollarméer för att göra livet allmänt jobbigt för dem.

Ukraina har i RSFs pressfrihetsindex en klart bättre placering än Ryssland, på plats 97 av 180 länder (Ryssland har plats 150).

– Ukraina är ett land där man fram till idag kunnat publicera kritiskt granskande artiklar om presidenten. Där finns en hyfsad mångfald av medier, det finns flera kritiskt granskande oberoende medier som ställer makthavare mot väggen och är kritiska mot Putin utan att åka i fängelse. Däremot har flera journalister i Ukraina vittnat om hur de avlyssnats, trakasserats juridiskt, utsatts för trollattacker…

När det nu är krig är risken dock stor att den ukrainska regimen kommer hävda att nationen måste enas och därför slå ned på all form av kritisk granskning som kan anses negativ för regeringen, menar Erik Halkjaer.

Hur kan väst försöka skydda den oberoende journalistiken i de här länderna?
– Man bör inte bara inrikta sig på Ukraina. Visst ska folkrätten försvaras, men man måste värna och stötta den oberoende journalistiken i både Ryssland och Ukraina, det är oerhört viktigt att det finns kritiskt granskande journalistik i båda länderna. Och i Belarus för den delen.

Hur gör man det då?
– Det är givetvis svårt, man får använda de organ som finns, i det här fallet blir OSSE som har en egen mediefrihetsrepresentant viktig. Och FN såklart och de enskilda regeringarna.

– Man behöver också stötta de enskilda journalisterna. Tvingas de fly, ta emot dem och ge dem förutsättningar att fortsätta sitt arbete utifrån, säger Erik Halkjaer.                                                                  

 

Fler videos
Fler avsnitt