Nobelstiftelsen: Finns ingen klar parallell

Mikael Östlund är pressansvarig på Nobelstiftelsen. Han menar att det inte finns några givna paralleller mellan att Sverigedemokraternas partiledare portas från Nobelfestligheterna medan till exempel Kinas ambassadör som hotat svenska journalister och ministrar bjuds in, vilket får kritik för andra året i rad.

– Gör man den kopplingen kan det ju verka lite ologiskt, men den kopplingen ska man inte göra. Sverigedemokraterna blir inte inbjudna efter att styrelsen för ett tiotal år sedan fattade det beslutet, när de blev ett riksdagsparti, eftersom alla andra partier alltid bjudits in. Man ansåg då att de mot bakgrund av partiets bakgrund och det företrädare sagt och gjort inte delade den värdegrund Nobelstiftelsen och Nobelpriset står för, säger han.

– När det gäller ambassadörerna bjuder stiftelsen in alla utländska ambassadörer som är stationerade i Sverige. Man kan absolut resonera kring det. Samtidigt är det inte heller så att Nobelstiftelsen funderar över vilka åsikter alla människor som kommer på prisceremonin har.

Finns det anledning att ompröva hållningen kring ambassadörerna, med tanke på till exempel de kinesiska påtryckningarna på svenska ministrar?
– Inte så, och inte i år. Ingenting är för evigt någonstans, men just när det gäller ambassadörerna har stiftelsen valt att gå på UDs förteckning och bjuda in dem som representanter för länderna. På prisceremonin håller också ordförande Carl-Henrik Heldin välkomsttalet och lyfter varje år noga fram principerna för vilka värderingar som Nobelpriset vilar på utifrån Alfred Nobels tankar: icke-nationalism, humanism, fred, demokrati. Det görs väldigt tydligt där. Det är så Nobelstiftelsen valt att göra.

– Om det är inkonsekvent eller inte får andra tycka om. Nobelstiftelsen tycker inte att det är en solklar parallell. Men jag förstår resonemanget.