”Näthatet hotar yttrandefriheten”
Hat och hot på nätet hotar den svenska yttrandefriheten, enligt en ny rapport från Civil Rights Defenders.
I rapporten ”När samhället tystnar” som släpps idag ger Civil Rights Defenders en rad vittnesmål från opinionsbildare och frilansskribenter om de omfattande och ofta organiserade hot- och hatdrev de möter när de uttalar sig eller skriver om frågor som jämställdhet, extremism, migration och rasism. Kvinnor, rasifierade och nationella minoriteter tenderar att vara mest utsatta.
Det handlar om både fysiska hot – någon får en begravningsbukett eller vitt pulver skickat till sig – och om systematiska förtalskampanjer som dras igång av tongivande personer med många följare i sociala medier, där högerextrema utspel blivit allt vanligare. Hoten och haten får konsekvenser för såväl privatliv som yrkesutövandet, enligt rapporten.
I en debattartikel i Aftonbladet skriver Civil Rights Defenders Anders L. Pettersson och Marcin de Kaminski att det står klart att yttrandefriheten är hotad:
”Hot mot självständiga aktörer i syfte att tysta dem är en vanlig metod för repressiva regimer och extremistgrupper. I flera av de länder och regioner där Civil Rights Defenders verkar, mördas journalister och oliktänkare på grund av sina åsikter. Det behöver inte gå så långt, men det faktum att hoten existerar gör att många tvekar att uttala sig.”
Pettersson och de Kaminski pekar på flera sätt att stärka yttrandefriheten i detta läge. Dels måste uppdrags-/arbetsgivare ta större ansvar för frilansmedarbetare; arbetsmiljöansvaret sträcker sig utöver den enskilda leveransen, menar de.
Dels behövs en stärkt kompetensutveckling och samverkan mellan rättsvårdande myndigheter kring frågor om hot och hat. Resurser måste tilldelas även bortom storstädernas hatbrottsgrupper, menar Civil Rights Defenders.
Här kan du läsa rapporten ”När samhället tystnar”, som sammanställts under våren 2019.
