Gå direkt till textinnehållet

Morgontidningen – hårt ansatt men knappast utslagen

Dagspressen befinner sig helt klart i en nerförsbacke. Men faktum är att dagspressens kris till stor del är kvällspressens kris. Tre kvällstidningar svarar för nästan 40 procent av dagspressens upplagetapp sedan 1990.

Sedan 1990 har landets morgontidningar förlorat var tionde prenumerant. Håller papperstidningen på att spela ut sin roll? Kommer den att förvandlas till en fossil på 2 000-talet? Journalisten har bläddrat i statistiken för att få en bild av hur det är ställt med morgonpressen.

• Trots allt finns det dagstidningar som går bra. Läs på nästa uppslag om hur Sydsvenska Dagbladet burit sig åt för att möta lågkonjunkturen.

• 60 procent av landets journalister jobbar inom dagspressen. Till stor del hänger våra arbetstillfällen på vilka läsvanor nästa generation skaffar sig. Det kan du läsa mer om på sid 18.

Dagspressen befinner sig helt klart i en nerförsbacke. Men faktum är att dagspressens kris till stor del är kvällspressens kris.

Tre kvällstidningar svarar för nästan 40 procent av dagspressens upplagetapp sedan 1990.

Om vi enbart ser till morgontidningarna föll den totala upplagan med tio procent 1990-1996. Annonserna, som svarar för huvuddelen av tidningarnas intäkter, minskade under samma period med knappt fyra procent.

Negativa siffror alltså men ganska långt från den kris som ibland målas upp.

Och fjolåret var inte alldeles svart. Preliminära siffror från TU tyder på att annonsintäkterna ökade med tre procent under 1997 och prognosen för i år indikerar en fortsatt annonsuppgång.

— Att branschen som helhet skulle vara krisdrabbad stämmer inte, säger Håkan Westergren, ekonom vid Presstödsnämnden.

Han pekar på att förstatidningarna, de tidningar som är störst på respektive utgivningsort, har stabil ekonomi. Däremot är situationen för flera av andratidningarna mycket besvärlig.

Ett av hoten mot papperstidningen utgörs av konkurrensen från alla nya medier. Men av sin dagliga mediekonsumtion ägnar svensken stadigt sex, sju procent åt dagstidningen och så har det varit åtminstone sedan 1980.

Gratistidningar då? Exempelvis Metro når dagligen 600 000 läsare i Stockholm. Men varken SvD eller DN har genomgått några dramatiska upplageförändringar sen Metros tillkomst.

Många befarar att Internet kommer att ta mängder av intäkter från dagspressen, främst eftertextannonser. Men dit är det ännu en bit kvar. Förra året tog annonseringen på Internet bara tre promille av den totala annonskakan.

Men knycker inte nättidningarna läsare av papperstidningarna?

Varje dag går 19 000 personer in på Dagens Industris hemsida och läser artiklar ur huvudtidningen gratis.

— Inget tyder på att nättidningen gjort att vi tappat prenumeranter, uppger Hasse Olsson, chefredaktör för Dagens Industri. Snarare verkar det som nätversionen stöder papperstidningens upplageutveckling.

Samma bild ger Dan Magnerot, chef för Dagens Nyheters nättidning som har 29 000 besökare dagligen.

— De båda versionerna kompletterar varandra, menar han. Nättidningen är bra när man vill ge snabba nyheter, presentera hela artikelserier med mera.

—Papperstidningen har oslagbara fördelar, till exempel när man vill äta frukost och läsa samtidigt.

Att ge ut en nättidning är än så länge sällan någon lysande affär. Dagens Industris nättidning går nätt och jämnt ihop och enligt Hasse Olsson är det den enda nättidning i Sverige som täcker sina kostnader.

—Det enda som kan innebära ett verkligt hot mot papperstidningen som koncept är “elektroniskt papper”, en tunn och bläddringsbar plast som egentligen är en bildskärm, spår Pär Ström vid Institutet för medieteknik.

—En sådan finns visserligen i labmiljö redan i dag i USA, men vägen därifrån till kommersiell produkt på en rimlig prisnivå är lång.

Pär Ström tror inte att papperstidningen riskerar att slås ut av digitala medier.

—Däremot kommer de digitala medierna att nagga pappersmediernas marknad alltmer i kanten från olika håll.

Fler avsnitt
Fler videos