Gå direkt till textinnehållet

Medierna tuffare mot kungahuset

Mediernas bevakning av kungafamiljen har blivit hårdare under 2000-talet. Det är hovet, Republikanska föreningen och Rojalistiska föreningen överens om. Huruvida medierna gått i rätt riktning har man skilda åsikter om.

Mediernas bevakning av kungafamiljen har blivit hårdare under 2000-talet. Det är hovet, Republikanska föreningen och Rojalistiska föreningen överens om. Huruvida medierna gått i rätt riktning har man skilda åsikter om.

Inför kungens 60-årsdag den 30 april har kungahuset hamnat i mediefokus och välviljan har dominerat medierna. Hovets informationschef Nina Eldh säger sig ha fått ett positivt intryck av journalisterna.

– Intresset har varit enormt. Så här långt har bevakningen varit fin och intervjuarna pålästa och initierade. Tidigare har vi krävt att publicering av intervjuer inte ska ske före vissa datum, men det har vi inte gjort nu utan vi har sett en ström av reportage.

Hovet har beviljat närmare ett dussin intervjuer inför 60-årsdagen, och har valt ut medier för att få bredd och för att låta medier i olika delar av landet få möjlighet till en intervju. De som inte beviljats separata intervjuer får delta i en pressträff.

bryt

Inför mediernas insatser på längre sikt är Nina Eldh mindre översvallande:

– Jag har blivit förbluffad över hur vissa tidningar hanterar sanningen, och hur galapetteri-tidningarna publicerar lögner om kungafamiljens personliga förhållanden. För cirka fem år sedan, när kungabarnen blivit ungdomar och började vistas mer ute, började en helt annan jakt på familjen. Det handlar inte om granskning utan snarare om ren förföljelse.

bryt

Hillevi Larsson, socialdemokratisk riksdagskvinna och ordförande för Republikanska föreningen är även hon kritisk mot kändistidningarnas bevakning av kungahuset:

– Det mesta som skrivs är skvaller eller glittriga, beundrande reportage med slentrianmässig inställsamhet.

Samtidigt har hon under senare tid sett en ökad öppenhet i bevakningen i medierna.

– Brunei-resan blev ett trendbrott. Även kvällstidningar och TV4 kunde följa efter med större självständighet.

bryt

Patrik Åkesson, ordförande i Roja­listiska föreningen håller med om att medierna blivit skarpare under de senaste åren.

– Mediebevakningen av kungahuset har blivit råare, brutalare och gränserna tänjs, säger han. Ofta är mediernas bevakning inte speciellt relevant, utan görs med ett förtäckt syfte att misskreditera.

– Men det arbete som kungafamiljen dagligen uträttar rapporterar medierna sällan om. I grannländerna är det annorlunda, ta bara dansk TV som direktsände nästan ett helt dygn vid prinsens födelse.

bryt

I likhet med Patrik Åkesson anser Nina Eldh att det som främst saknas i medierna är en uppföljning av kungafamiljens dagliga arbete.

– Jag har jobbat med medier i hela mitt liv och är förvånad över vilket stort arbete som kungafamiljen faktiskt utför och hur lite av det som kommer fram i medierna. Oavsett om man stödjer monarkin eller inte borde det ses som ett allmänintresse att folk får reda på det, säger hon.

bryt

Hillevi Larsson anser å sin sida att kungahuset borde granskas på samma sätt som politiker:

– En mer detaljerad granskning förebygger missbruk. Men vi behöver också få läsa fler artiklar med vidgade perspektiv, där man diskuterar hur vår demokratiuppfattning påverkas av att vår statschef ärver sitt ämbete.

Även om Hillevi Larsson efterfrågar kritiska granskningar framhåller hon att även trams- och plojjournalistik kan fylla en inte oviktig funktion.

– Bland skämten i TV-programmet Hey Baberiba förs ju ingen riktig diskussion om monarkins roll, men det medverkar till att bryta tabun som gör att andra medier får lättare att granska kungahuset. Det har betydelse på sikt.

bryt

Karin Thunberg på Svenska Dag­bladet var en av dem som intervjuade kungen inför födelsedagen och hon tycker att kungafamiljen möter en hårdare bevakning i dag:

– Till viss del är det en följd av att kungabarnen lever mer som vanliga ungdomar. De syns mer ute och får därför finna sig att bli omskrivna. Samtidigt ska de ha rätt till samma personliga integritet som andra.

Karin Thunberg menar att monarkins inbyggda upphöjdhet har avtagit och säger också att hon i sin intervju inte kände sig hindrad att ställa några frågor till kungaparet:

– Jag hade precis samma frågor till kungen som vilken maktman som helst, och jag tyckte att han var förvånande öppen. Men sedan fanns det frågor han inte kunde eller ville svara på.

pf@journalisten.se

Fler avsnitt
Fler videos