”Många mår riktigt, riktigt dåligt på Ekot”

Den nya organisationen, som är färdigförhandlad och ska vara på plats i oktober, görs för att stärka upp aktualitetsprogram som Studio Ett och P1 Morgon enligt ledningen. I stället leder det till att några av de mest erfarna journalisterna tvångsplaceras till researchers, vilket gjort att vissa medarbetare gråter i korridorerna och på möten, uppger en källa.

Katarina Helmerson, styrelseledamot i sektionsstyrelsen på Ekot, bekräftar att det finns medlemmar som mår ”riktigt, riktigt, dåligt” av situationen samt att några av de mest erfarna medarbetarna på Ekot nu ska bli researchers på halvtid.

Ett av grundkraven när de gick in i förhandlingarna med ledningen var att ingen skulle behöva flytta sin grundplacering mot sin vilja.

– Men det är precis vad som har hänt. Vi från sektionsstyrelsen anser också att det saknas en ordentlig genomgång av vad konsekvenserna blir av det här. Förutom att det är flera väldigt erfarna reportrar som nu ska göra andra saker så får också reportergrupperna fler OB-pass och fler helgpass. Vi ifrågasätter om Ekot kommer att kunna leva upp till målen med den här omorganisationen, nämligen att göra Ekot mer nyhetsledande, säger Katarina Helmerson.

Journalisten har sökt flera av de berörda medarbetarna men ingen av dem vill kommentera saken. De reportrar som arbetar med research för aktualitetsprogrammen har arbetsuppgifter som att hitta och boka gäster, förbereda fakta och frågor som programledarna ställer, samla pressklipp och ringa taxi till gästerna.

– Researcher är ett viktigt arbete på SR. Men det här uppfattas som ett steg nedåt, att man kanske ska tillbaka till arbetsuppgifter man hade när man började på företaget. Det här handlar om personer med väldigt lång erfarenhet och djupa källor inom sina specialområden, säger Katarina Helmerson.

Inger Arenander kom tillbaka från korrespondentjobbet i Washington sommaren 2017 och fick då en ettårig tjänst som Sverigereporter på Studio Ett – något hon var jättenöjd med. Efter det erbjöds hon reporterjobb kombinerat med researcher på Studio Ett eller allmänreporter på Ekojouren, och valde då att sluta på SR efter 35 år. Det här var precis innan den nuvarande organisationsförändringen hade presenterats.

– Jag är nog inte ensam om att tycka det är svårt att hitta en bra roll när man kommer hem efter många år, gå på schema, sitta på jouren, och kanske göra sådant man gjorde för 35 år sedan. För min del var jag inte sugen på det. Eftersom jag bara hade ett år kvar till pension så bestämde jag mig för att sluta i förtid hellre än att gå och vara missnöjd på jobbet, säger Inger Arenander.

Känner du besvikelse över att du inte blev erbjuden annat?
– Jag tycker att min kunskap och erfarenhet kunde användas bättre än som researcher eller allmänreporter på jouren. Det betyder inte att jag inte förstår att de jobben är viktiga, men det var inte det jag ville göra, säger hon.

De senaste åren har Ekot arbetat med de snabbare digitala delarna av verksamheten, vilket bland annat gett en bättre stabilitet till de extrainsatta livesändningarna, menar Ekochefen Olle Zachrison. Nu är Ekot redo att ta nästa kliv för att bli än mer nyhetsledande, vilket alltså den här omorganisationen ska bidra till.

Bland annat tillsätter man tjänster som rättsreporter, klimat- och miljöreporter, ekonomireporter och en IT- och teknikreportertjänst. Det tillkommer inga tjänster i den nya organisationen utan handlar om byte av roller. Att de tagit beslutet att flytta några av de mest erfarna journalisterna till research på halvtid motiverar han med att det är viktigt för kvaliteten.

– Det finns många komplicerade ämnen, exempelvis inom politiken, där det behövs djupa kunskaper för att få det rätt i aktualitetsprogrammen. Sen har jag stor respekt för att några inte är fullt nöjda med vad man ska jobba med. De diskussionerna har vi alltid med medarbetarna, men det dyker ofta upp nya möjligheter inom Ekot som är en ganska stor arbetsplats. Vi ska inte slösa bort någons kompetens, säger Olle Zachrison.