Många journalister vill fortsätta jobba hemma

Som Journalisten har berättat tidigare ligger flera stora tidningshus redan långt framme när det gäller att ställa om till utökat hemarbete på deltid.

Fackklubben på Dagens Nyheter berättar att inom Bonnier News är medarbetare och ledning överens om att man måste hitta nya sätt att arbeta på även efter pandemin.

På DN uppskattar man att 70-80 procent av reportrarna vill jobba hemma delar av veckan, även i framtiden.

– Vi har inte gjort någon undersökning men det är de signaler vi får från flera avdelningar. Då handlar det om personer som vill jobba hemma minst en dag i veckan, säger Anders Forsström, journalistklubbens ordförande på DN.

Hos morgontidningsjätten i Marieberg har pandemin redan lett till enstaka förfrågningar från DN-medarbetare om möjligheten att flytta från Stockholm.

– Det kan handla om att köpa ett billigare boende i Västerås eller liknande, säger Anders Forsström.

Klubben är noga med att poängtera att om företaget går med på att medarbetare i framtiden jobbar mer hemma så behöver det finnas en plan för en omställning som håller i längden.

– Många vill ha sin arbetsplats kvar på kontoret eftersom man fortfarande kommer vara där några dagar i veckan, dock kan det vara svårt att alla ska ha en till stor del tom kontorsplats. Vi har redan funktionsarbetsplatser, exempelvis för redigerare och livedesken, och det kan bli fler i framtiden, säger Anders Forsström.

Men redaktionen kommer fortsatt ha ett behov av stora lokaler, inte minst för möten.

– Samtidigt som vi inte vill tillbaka till det gamla sättet att jobba i ett tätt kontorslandskap vill vi inte att DN ska minska arbetsytan, det finns fortsatt ett stort lokalbehov, säger Anders Forsström.

En av arbetsmiljöfrågorna som lär aktualiseras på de redaktioner som planerar för mer hemarbete är hur företagen ska axla arbetsmiljöansvaret för de som vill jobba hemma mer än 40 procent.

Ingen av de klubbar som Journalisten har pratat med har kommit dit än, helt enkelt eftersom man inte planerar för mer distansarbete än ett par dagar i veckan.

– Jag tror alla Sveriges kontorsföretag upplever att det är svårt att veta riktigt hur man ska göra, man får testa sig fram. Hos oss har vi dåliga erfarenheter av ”blandmöten” där vissa ska vara med fysiskt och andra digitalt. Vi vill att antingen alla eller ingen jobbar digitalt på möten, säger Anders Forsström.

Även inom Schibsted har man gjort fortlöpande undersökningar under pandemin om vad medarbetarna vill.

– Det har kommit många önskemål om att fortsätta jobba hemma, jag tror man upplever en större frihet, lättare att hinna med familjelivet och fritidsintressen, säger Sara Milstead, journalistklubbens ordförande på Aftonbladet.

Schibstedhuset. Foto: Tor Johnsson.

Planen inom Schibsted-koncernen har varit att på sikt komma igång med det som kallas ”hybridjobba”, då alla ska erbjudas möjlighet att arbeta på distans två dagar i veckan.

Men det beror såklart på hur Folkhälsomyndighetens rekommendationer ser ut.

– Det gäller som jag förstår de flesta, förutom breakingdesken, säger Sara Milstead.

Just nu finns inga planerade förändringar av lokalerna hos Schibsted, i alla fall inte som klubben känner till.

– Först måste man se hur det fungerar innan man fattar beslut om att minska lokaler. Det är ett svårt beslut att återkalla om man ångrar sig.

Sara Milstead menar att det finns för- och nackdelar med mer hemarbete. Ur ett arbetsmiljöperspektiv kan det vara komplext. Arbetsgivaren har fortfarande ett arbetsgivaransvar, vilket kan vara svårare att säkerställa om man inte sitter i företagets lokaler.

– Man kan jobba för mycket, och sammanblanda fritiden med jobbet. Det finns försäkringsfrågor som måste fungera. Det kan också vara svårare att upptäcka ohälsa som ett alkoholmissbruk, och så har vi den fysiska arbetsmiljön.

Kan det vara så att mediehusen måste kunna erbjuda det här i framtiden för att vara en attraktiv arbetsplats?
– Så kan det mycket väl bli, hela den här biten är ett steg mot att försöka förbättra arbetsplatsen, menar Sara Milstead.

I en egen undersökning som Sveriges Radio har gjort uppger 87 procent att de är positiva till möjligheten att arbeta på distans. Vilket också kommer vara möjligt i framtiden, även om huvuddelen av arbetet kommer att ske på plats, uppger HR-chefen Carolina Wikström.

– Vi kommer under hösten, i samband med återgång till arbetet, titta på dessa frågor mer i detalj, uppger hon till Journalisten.

Även inne på fackförbundstidningen Dagens Arbete tror man att hemarbete blir en stor fråga för många redaktioner i höst.

– Hos oss var det många som jobbade hemma då och då även före pandemin, och det finns nog flera som vill göra det ännu mer nu, kanske ett par dagar i veckan. Vi har inte börjat diskutera det på allvar än, så det går inte att säga hur det blir, säger Anna Julius, klubbordförande på Dagens Arbete.

Personligen tror Anna Julius att det går att hitta ett sätt att jobba som funkar för de flesta.

– Det är skillnad mellan det här påtvingade hemarbetet på heltid och att några vill jobba hemma några dagar i veckan som man bestämmer innan, säger hon.

Peter Fellman inne i kontorslokalerna. Foto: Tor Johnsson.

Peter Fellman är chefredaktör på Dagens Industri och affärsansvarig för Di-gruppen. Sedan förra hösten har de utrett möjligheten till utökat distansarbete på frivilligbasis efter krisen.

Hos dem handlar det bland annat om att dela in arbetsytorna mer efter zoner. Peter Fellman pratar bland annat om en tyst zon och en aktiv zon, där man jobbar i grupp. Som det ser ut idag kommer de olika titlarna ha egna ”hemvister” inom den stora lokalytan.

– Vi förbereder oss för en framtid där distansarbete är mer vanligt än innan pandemin. Men exakt hur många dagar det handlar om och hur detaljerna ser ut får vi jobba med i höst. Det måste ske utifrån verksamhetens bästa, säger Peter Fellman.

Flera av klubbarna jag har pratat med varnar för att dra ner på lokaler för snabbt, innan man vet hur det funkar. Hur ser du på det?
– Vi kommer inte helt ta bort fasta arbetsplatser, vissa arbetsuppgifter behöver sin fasta plats, som kanske en webbredaktör eller om man jobbar med analysredaktionen på Di. Men eftersom vi går mot en framtid med mer hemarbete tror jag inte man också ska ha en fast plats som står tom ett antal dagar veckan, man måste kunna utnyttja våra utrymmen bättre, menar Peter Fellman.

Målet för Di-gruppen och Bonnier News är inte främst att dra ner på lokalytor utan att utnyttja lokalerna bättre.

– Man ska alltid vara välkommen till kontoret, det är superviktigt. Men man behöver inte alltid ha en egen plats i alla lägen. Jag kan inte se hur en reporter måste ha en fast plats hela tiden, man har sin dator och annat, och det mesta sker ju digitalt. Däremot kan man ha ett skåp där man kan förvara sina grejer.

Så som journalist hos er kan man räkna med att både få jobba hemma mer och ha kvar sin egen plats på kontoret?
– Inte alla, i vissa specifika fall kanske, men långsiktigt tror jag inte det är en bra lösning.

Hur ska ni säkerställa arbetsgivaransvaret med mer hemarbete?
– Där är vi inte klara, men distansarbetet kommer inte vara en rättighet, redaktionen eller kontoret är din huvudsakliga arbetslats. Sen kommer du kanske få möjlighet at jobba mer på distans än vad man haft förut. Om man väljer att jobba hemma eller inte är inte det viktigaste, utan att man får en viss flexibilitet i arbetet som ska gynna både produktiviteten och vara positivt för dig som medarbetare. Just nu håller vår HR-avdelning på att titta mer i detalj på skyldigheter och rättigheter när det gäller det här.