”Stirra inte blint på felmarginalerna – det finns större metodproblem”
Debatt Kritiken mot att nyhetsredaktioner ser mellan fingrarna gällande felmarginalerna är inte ny. Men att stirra blint på vilka förändringar som är statistiskt säkerställda är inte heller rätt lösning. Det finns ett mycket större metodproblem i opinionsjournalistiken, skriver Jens Finnäs.
SVT:s satirprogram “Svenska nyheter” gick i helgen hårt åt bevakningen av opinionsmätningar. Enligt redaktionen har tre fjärdedelar av de 200 senaste opinionsmätningarna inte innehållit några förändringar som varit statistiskt säkerställda, utan legat inom den så kallade felmarginalen. Ändå har det blivit nyheter av dem varje gång.
Kritiken är inte ny. Den brukar dyka upp inför varje val. Att nyhetsredaktioner, som betalat för dyra opinionsmätningar, ser mellan fingrarna gällande felmarginalerna är inte nytt. Men att stirra blint på vilka förändringar som är statistiskt säkerställda är inte heller rätt lösning.
Svenska nyheter missar ett mycket större metodproblem i opinionsjournalistiken.
Vad är ens “felmarginalen”? Felmarginalen beskriver osäkerheten i en intervjuundersökning. Om ett parti får 10 procent med en felmarginal på plus-minus 2 procentenheter kan vi inte med säkerhet veta om en ny mätning på 11 procent innebär en uppgång för partiet eller om det bara handlar om slump.
Det ska till ganska stora förändringar från en månad till en annan för att klassas som “säkerställda”, vilket förklarar varför så stor del av alla opinionsnyheter är icke-nyheter. Men förändringar i opinionen går sällan snabbt. Det handlar snarare om små förskjutningar. Var för sig ligger de kanske alla inom felmarginalen, men över tid bygger de upp reella trender. Det här riskerar man att missa om man bara tillåter rapportering på statistiskt säkerställda förändringar.
Ett mycket större problem med den klassiska opinionsjournalistiken är att den i regel är fullständigt kontextlös. Nyhetsredaktionen rapporterar månadens mätning från det egna institutet jämfört med föregående mätning från samma företag.
Det är extremt ovanligt att man refererar till varandras mätningar när man presenterar sin egen, trots att de borde vara självklar kontext för den som verkligen vill förstå och skildra hur opinionslandskapet förändras. Genom att sätta en enskild mätning i ett större sammanhang kan den också ges en helt annan pondus. “Sämsta S-mätningen på fem år”, “Vänsterpartiet framåt för fjärde mätningen på två veckor” och så vidare.
Det här är inte svårt. Alla opinionsmätningar finns öppet publicerade på webben. Du behöver bara ladda ner och öppna en Excelfil för att få lite överblick. Det kommer räcka med att titta på tabellen för att se kortsiktiga mönster. För att ta reda på historiska rekord behöver du kunna applicera ett filter med två klick. Svårare än så är det inte. Är man osäker kan vilken halvkapabel AI-tjänst som helst göra jobbet åt en.
Det är inte många dagar kvar till valet nu. Det kommer vara stressiga jobbdagar. Men försök ta er tid att öppna ett extra Excelark. Er opinionsjournalistik kommer kunna bli så mycket rikare.
Jens Finnäs,
vd för nyhetsbyrån Newsworthy som bland annat servar Svenska Dagbladet med valdagsprognoser genom projektet Botten Ada.
