M: ”Vet inte hur Wolodarski läst reservationen”
Annicka Engblom, moderat ledamot i kulturutskottet, menar att DNs Peter Wolodarski vantolkat partiets reservation där man vill ha ”mer professionell” mediegranskning. Samtidigt öppnar hon för att ge Granskningsnämnden utökat mandat. UPPDATERAD
DNs chefredaktör Peter Wolodarski ägnade gårdagens söndagskrönika åt ett försvarstal för public services journalistik, och varnade för de pågående politiska angreppen på public service.
”Ser vi inte upp riskerar vi snabbt att få en dansk eller i värsta fall polsk utveckling, där politiskt drivna kampanjer resulterar i att journalister sägs upp eller drivs bort av ideologiska skäl”, skriver Wolodarski.
Han pekar på att M, KD och SD i en reservation i kulturutskottet nyligen efterlyste en tydligare och mer professionell granskning av samtliga medier.
”Det är en omskrivning för minskat journalistiskt oberoende över hela linjen”, skriver Wolodarski.
– Jag vet inte hur han har läst in det i vår reservation. Vi har precis det motsatta till syfte. Vi vill värna den journalistiska friheten och upprätthålla förtroendet för public service, säger Annicka Engblom som är moderat ledamot i riksdagens kulturutskott.
Hon betonar att det är M som står bakom reservationen, och att KD och SD valt att ansluta sig till den.
I reservationen skriver ni att ”den granskning som görs av medierna i allmänhet och av public service i synnerhet måste bli tydligare samt mer tillgänglig och professionell”. Vad menar ni konkret med det?
– Vi har länge fört fram behovet av en ny medieetisk granskning. Public service har ett högt förtroende, men det har sjunkit, bland annat efter att det ifrågasatts om personer som public service intervjuar är oberoende.
Hur menar du? Syftar du på diskussionen om att public service skulle vara politiserat?
– Det kan handla om att man i olika intervjusituationer bara plockar in den ena parten, eller intervjuar någon på gatan som visar sig ha ett politiskt engagemang, säger Annicka Engblom.
– Det är också viktigt att man inte går i försvarsställning inom public service i den här diskussionen, vilket jag upplevt att företrädare gör.
Vad föreslår ni konkret? Granskningsnämnden prövar ju redan opartiskhet och saklighet, ska de göra hårdare prövningar helt enkelt?
– Granskningsnämnden tar inte alltid upp de här perspektiven. De kanske behöver ett utvidgat mandat. De tittar väl mest på anmälningar om kommersiellt gynnande.
– Vi vill också ha ett system där individer kan få sin sak prövad i förhållande till public service.
Den prövningsgrunden flyttar ju över till Medieombudsmannen vid årsskiftet.
– Vi vet väldigt lite om Medieombudsmannen hittills, men är positivt inställda. Vi får följa hur det fungerar när det är på plats.
Så om jag förstår dig rätt vill ni konkret se över om Granskningsnämnden kan få utökat mandat, och ni ska följa hur Medieombudsmannen fungerar?
– Det stämmer, säger Annicka Engblom.
DNs chefredaktör Peter Wolodarski säger till Journalisten att han tycker att det i sig är anmärkningsvärt att Moderaterna, med sin tradition av att värna pressfriheten ”skriver ihop sig” med Sverigedemokraterna på det mediepolitiska området.
– SD har ingen praktik av att värna den oberoende journalistiken. Det är bara att lyssna på debatten på deras landsdagar. Och det är till exempel inte många år sedan de stängde ute Expressen från sin valvaka, säger han.
Han påpekar att reservationen är skriven mot riksdagsbeslutet som rör just public services saklighet och opartiskhet. Att i det sammanhanget skriva att granskningen av alla medier måste bli tydligare och mer professionell är oroväckande, menar Peter Wolodarski.
– Pressens opinionsnämnd prövar ju inte saklighet och opartiskhet i de privata medierna. Antingen förstår politikerna inte hur det pressetiska systemet fungerar, eller så ska man tolka det som att de vill påtvinga privata medier en sådan granskning, som idag endast finns hos public service. Det senare vore ett tydligt slag mot det journalistiska oberoendet, och i förlängningen mot pressfriheten i Sverige.
























