M-förslag om public service får ris och ros
Moderaternas förslag om ett smalare public service som till viss del är reklamfinansierat får både kritik och beröm av landets M-märkta ledarsidor.
Igår rapporterade flera medier att Moderaterna öppnar för att public service kan bli delvis reklamfinansierat. Efter att flera motioner om public service inkommit till partiets stämma i höst förslår partistyrelsen nu att M tillsätter en arbetsgrupp för att komma med förslag på ett framtida, smalare uppdrag för SR, SVT och UR, rapporterade Ekot.
”Att vara reklamfria och oberoende är några av hörnstenarna sedan väldigt lång tid tillbaka för public service i Sverige”, kommenterade SRs vd Cilla Benkö.
Flera moderata ledarsidor tar idag upp M-förslaget. Norrköpings Tidningar anser att det är ”utmärkt” att M vill utreda framtidens public service – under förutsättning att slutprodukten blir ”tillräckligt radikal”.
”Inte en dag för tidigt! Vad ska vi till exempel med P3 till? En radiokanal som en gång tillkom för att dämpa kritiken mot det statliga radiomonopolet. Ett monopol som föll på sin egen orimlighet tillsammans med Berlinmuren. Men P3 finns märkligt nog kvar”, skriver NTs politiska redaktör Hans Stigsson.
Moderata Barometern vill dock slippa reklam i public service.
”Det är lätt att kritisera enskildheter i public service. Men vad ska komma istället? TV3? Hur förenas kritiken av SVT med parallella krav på att stärka svenska språkets ställning, Hela Sverige-perspektiv och en vaktslående om kulturarv? De kommersiella etermedierna har aldrig sänt program som Studio Ett, Agenda eller kvalificerad underhållning för barn”, skriver Barometerns politiska chefredaktör Martin Tunström.
Om SVT skulle behöva sälja reklam skulle utbudet påverkas mot mer ”showbusiness”, vilket går på tvärs med ambitionen att stärka kvaliteten, anser han.
Moderata Borås Tidning konstaterar att det går att vara kritisk till alla former av försök att från politiskt håll påverka och styra utbudet i public service, men att en politisk debatt måste föras utifrån realiteter.
”Redan nu ligger de flesta stora sportevenemang som tidigare återfanns i public service numera i andra, kommersiella kanaler. Samtidigt står dörrarna vidöppna för sponsorernas direkta och även indirekta närvaro i sportsändningarna. Vad återstår på sikt? Snart kanske bara SM i slungboll. Men vem vill annonsera under sändningar som knappast kan misstänkas för att locka stora tittarskaror?” skriver den politiska redaktören Mikael Hermansson.
