”Lokalpolitiken är grunduppdraget”

Sofie Borg berättar att Dalslänningen har haft och har en enorm hushållstäckning.

 – Det är jättestora skor att fylla. För några år sedan tror jag den var näst högst i Sverige. Det är en tidning som har gått bra och har en jättestark ställning, säger Sofie Borg.

Största utmaningen tror hon blir att försöka förvalta relationen till läsarna och samtidigt anpassa sig till den omvälvning som NWT-koncernen är inne i.

–Det blir att kliva in där och försöka balansera och inte göra för stora missar. Tidningen står ju bra som den gör idag. Man vill gärna förvalta det.

Planen är att hon ska ta över chefredaktörsposten i april. Just nu är hon tillförordnad flödeschef vid den centrala redigeringsorganisationen inom NWT Media som sitter i Karlstad, hon har jobbat inom koncernen sedan 2014. Innan hon kan börja på Dalslänningen måste en permanent lösning för hennes nuvarande jobb vara klart.

– Rekryteringen har påbörjats så jag tror det ska lösa sig.

Vad ser du fram emot mest med jobbet?
– Ansvarig utgivarskapet, att ha en tidning är alltid roligt. Det är jättesvårt och skitläskigt men kul. Det är en bra redaktion och det är alltid roligt att jobba med små redaktioner. Det var lite därför jag tackade ja till jobbet, jag gillar små redaktioner. Det är roligare att jobba lokalt.

På tidningen finns fyra heltidsanställda journalister plus en tredjedels tjänst samt chefredaktören.

Kommer läsarna att märka att du tillträder?
– Jag börjar ju mitt i en valrörelse, det blir väl väldigt mycket politik till att börja med. Men det blir det ju alltid i en sådan period. Men det är svårt att säga, jag måste landa i det här först.

Vad tycker du är tidningens styrka nu?
– Papperstidningen kommer ut två dagar i veckan och har ändå två lokalredaktioner plus en centralredaktion i Bengtsfors, det måste vara ganska unikt. Det är en stark ställning.

Vilka ämnen är viktigast för en lokaltidning?
– Lokalpolitiken är det absolut viktigaste. Det är grunduppdraget på något vis. Jag är själv från Grums, där finns det ingen tidning, det blir en vit fläck. Men man ska inte heller förringa bygdereportage eller de personliga historierna. Jag tror det är viktigt att man känner att det är ens egen tidning. Det ska ju spegla bygden.