Kvittojournalistik i fokus
Mikael Romero, som bland annat just kommit ut med en bok om mediernas behandling av Mona Sahlin, önskar att medierna skulle vara mindre moraliskt upprörda när de bedriver så kallad kvittojournalistik. Det sa han under en debatt på bokmässan.
Susan Ritzén, reporter på SVT, menade tvärtom att det finns för lite upprördhet bland journalisterna.
– Vi behöver bli mer upprörda för att kunna granska den växande korruptionen.
Hon menade att kvittojournalistik borde kallas kourruptionsjournalistik, för att ge den rätt status.
Nils Hanson, på SVTs Uppdrag Granskning, menade att hans redaktion tänker mycket på vilken ton man håller i ett reportage.
– Vi har alla verktyg till vårt förfogande för att skapa upprördhet, musik, våra röster, bilder. Men den viktigaste frågan vi ställer oss är om vi kommit sanningen så nära som möjligt.
DNs Mattias Carlsson, vars avslöjanden i somras och på förhösten bland annat lett till en generaldirektörs avgång och förundersökningar om brott, betonade att han inte vill vara upprörd i sina artiklar.
– Jag ser det som att jag presenterar fakta. Och jag tycker att det är relevant vilken maträtt en myndighetsledning har bjudit på. Det säger något om den kultur som finns inom den myndigheten,
Inte heller Sofia Dahlström på GP tyckte att kvittojournalistik skulle jämställas med lätt journalistik som byggde på moralisk upprördhet.
– Det är otroligt resurskrävande arbete. Däremot kan det ibland bildas en svans av nya avslöjanden efter ett stort avslöjande. I den svansen kan det ibland hända attt mindre väsentliga kvitton presenteras som avslöjanden.
Men Mikael Romero höll fast vid sin linje:
– Journalistkåren är tillbakaträngd med många nedskärningar. Om medierna då skruvar upp volymen och börjar med ett dramaturgisk berättarmodell, där en skurk ska utses, då är det inte bra. När man utsett en skurk, presenteras sällan det som talar för skurken, bara det som talar emot. Komplexa saker blir lite väl enkla.
– Och vad är det läsaren i dessa fall har att förhålla sig till? Jo, journalistens grad av upprördhet. Eftersom det sällan finns lagar eller tydliga regler mot det som granskats, sa Mikael Romero.
