Kritik mot snävt urval i valbevakningsstudie
Både Thomas Mattsson, Expressen, och Viveka Hansson, TV4, menar att det snäva urvalet av medier som Medievalsundersökningen lutar sig mot är problematiskt.
Igår presenterades analysen av hur den svenska nyhetsjournalistiken klarade valbevakningen 2018, vars resultat Journalisten rapporterat om. Medievalsundersökningen bygger på två mångåriga forskningsserier över svensk valbevakning, varav den äldsta drogs igång redan 1979 av Kent Asp vid JMG i Göteborg.
För att kunna göra jämförelser bakåt är det samma medier som ingår i undersökningen år från år: pappersutgåvorna av DN, SvD, Aftonbladet och Expressen, samt Ekots 16.45-sändning, Rapports 19.30-sändning och TV4 Nyheternas 19-sändning. Den period som undersöks är de fyra veckorna fram till valdagen.
Vid ett seminarium arrangerat av Institutet för mediestudier, där JMG-professorerna Bengt Johansson och Jesper Strömbäcks Kampen om mediebilden presenterades, varnade TV4s programdirektör för nyheter och samhälle Viveka Hansson för att dra för stora växlar på resultaten av studien. Hon menade att det är problematiskt att som forskarna bakom studien slå fast att gestaltningen av politik som spel och skandal dominerar över sakpolitiken i kvällstidningarna och TV4, när så mycket av deras totala innehåll faller bort:
– 19-sändningen är inte vår huvudsändning, det är i 22-sändningen som vi får plats med sakfrågorna. Det här är intressanta tendenser, men det svajar om man ska dra stora växlar, sade Viveka Hansson, och betonade att också TV4s aktualitetsprogram Nyhetsmorgon rapporterade mycket inför valet.
– Sedan tror jag att det faktum att den oklara regeringsfrågan låg så högt på nyhetsagendan påverkade. TV4 räknar inte inslag för att det ska bli ”rättvist” mellan partierna. Vi utgår ifrån vad som är nyhetsmässigt intressant och är konsekvensneutrala. Att Alliansen höll ihop före valet kan säkert ha gynnat dem i detta fallet.
Professor Bengt Johansson höll med om att svårigheten med forskningsserien är att samhällsbevakningen vuxit så mycket sedan 1979.
– Man får ta siffrorna för vad de är, menade han.
Studien undersöker också eventuell politisk tendens i medierapporteringen. Den placerar medierna på ett särskilt index som baseras på hur ofta en politisk aktör får komma till tals, får beröm, får kritik samt omtalas utan att någon värdering görs.
Sammantaget fanns i 2018 års valrörelse en ”klart mer gynnsam mediebild” för Allianspartierna jämfört med de rödgröna partierna. Samma övervikt fanns om jämförelsen görs med den då sittande regeringen. TV4 Nyheterna och Expressen gynnade Alliansen mest på nyhetsplats, medan DN och Aftonbladet låg närmast en balans, men även där fanns en liten fördel för de borgerliga.
Expressen hade en tydlig borgerlig tendens i sin nyhetsbevakning även i valen 2014 och 2010, enligt de tidigare medievalsstudierna.
När Journalisten hör av sig till Expressens chefredaktör Thomas Mattson för en kommentar om det borgerliga gynnandet svarar han med att kritisera studiens upplägg:
– Urvalsmetoden att exkludera alla digitala plattformar såsom sajt, app, sociala medier samt dessutom tv känns inte så seriöst 2019 givet merparten av valbevakningen sker där och givet att det som publiceras sker efter sedvanlig nyhetsvärdering, skriver Thomas Mattsson.
De sakfrågor som dominerade valrörelsen var vård – vilket förvånade forskarna – följt av invandring, polis och rättsväsende samt miljö. Invandringsfrågan sjönk procentuellt på agendan jämfört med 2014 års valrörelse, medan miljö steg lika mycket (sex procentenheter). Invandring var den största sakpolitiska frågan i Expressens rapportering, medan miljö var den största i Ekots rapportering. I DN och SvD hamnade invandring och vård på delad förstaplats bland sakfrågorna. I Aftonbladet, Rapport och TV4 Nyheterna var vårdfrågan störst.
Professor Bengt Johansson anser att medierna speglade det väljarna tycker är viktiga frågor. Stark påverkan på sakfrågerapporteringen är vad partierna väljer att prata om – men också verkligheten, påpekade han, med hänvisning till sommarens skogsbränder och bilbränder.
– Hade det varit torka långt in i september hade nog medieagendan sett annorlunda ut.
Miljöfrågan toppade fyra veckor före valet, medan invandringen var den största sakfrågan under veckan som föregick valet.
























