Gå direkt till textinnehållet

JMK vägrar medieträna

Externa uppdrag blir av ekonomiska skäl allt viktigare för JMK. Men av principiella skäl säger man nej till ren medieträning.

Externa uppdrag blir av ekonomiska skäl allt viktigare för JMK. Men av principiella skäl säger man nej till ren medieträning.

Personalen vid det socialdemokratiska riksdagskansliet vände sig via PR-byrån Norna Kommunikation AB till JMK för att köpa en kurs i bland annat kommunikation.

I den kurs Norna skissade på ingick intervjuträning med video och övningar i hur man skriver pressmeddelanden.

När ärendet togs upp i kollegiet för en tid sedan ville JMKs studierektor Mats Nörklit och andra tacka nej med motiveringen att medieträning delvis motverkar syftet med det man lär sina journaliststudenter: att från ett allmänintresse försöka belysa, begripliggöra och nå en så fullständig sanning som möjligt.

– Institutionen ger alla meriterade medborgare chansen att utbilda sig i detta, säger Mats Nörklit. Då kan vi inte samtidigt selektivt erbjuda resursstarka utbildning i ett motsatt syfte. En sån kurs skulle skada JMKs trovärdighet.

Institutionen sa till slut också nej till praktisk medieträning.

Men det finns ett förslag om att inrätta en kurs, Kommunikation i offentlighetens tjänst, som innehåller vissa moment som liknar vad Norna sökte för socialdemokraternas räkning.

Håkan Hvitfelt, professor på JMK, betonar att utbildningar som institutionen erbjuder inte kan kundanpassas hur som helst.

– Det måste finnas en studieplan som vi kan stå för, säger han. Studieplanen ska godkännas både av institutionsstyrelsen och av Humanistiska fakultetsnämnden.

Enligt Hvitfelt är JMK generellt positiv till att erbjuda externa kurser.

– Vi bör ta uppdragsforskning och uppdragsutbildning dels för att vi som statlig institution är skyldiga att dela med oss av vår kunskap, dels av ekonomiska skäl. Det är i dag dyrt att bedriva forskning. De statliga anslagen är otillräckliga.

Mats Nörklit instämmer i att externa kurser blir allt viktigare av ekonomiska skäl.

– För trovärdighetens skull bör vi emellertid avstå från praktisk medieträning. JMK ska inte hålla på med att lära ut knep, i den mån såna finns.

– Däremot ser jag inga problem i att lära ut hur t ex medierna rent teoretiskt fungerar. Men vi måste veta var gränsen går, klargöra vårt eget uppdrag.

Av samma skäl diskuterar JMK ett samarbete med tekniska högskolans utbildning i medieteknik och grafisk design, Institutet för högre marknadsutbildning, IHR och Handelshögskolans medieinriktade verksamhet. Håkan Hvitfelt skulle gärna se att ett mediehus även inrymde Dramatiska Institutet, DI.

– Vi tvingas till lokal- och resursmässigt samarbete, säger han. Det blir billigare om fler är med och delar på kakan.

Mats Nörklit är kritisk även mot dessa planer. Han är rädd för att JMKs trovärdighet sätts på spel om man i samma lokaler utbildar både journalister och reklamfolk.

Men Håkan Hvitfelt tycker att riskerna överdrivits.

Han understryker att IHR och JMK har olika huvudmän och att reklam och journalistik inte behöver blandas samman bara för att utbildningarna bedrivs under samma tak.

– Något innehållsmässigt samgående kommer jag inte att acceptera, säger han.

Hvitfelt vill tona ner de interna motsättningarna på JMK.

– Det finns alltid delade meningar här. Mats Nörklit och jag arbetar nära ihop. Han är bekymrad över att trovärdigheten kan äventyras vid uppdragsutbildning och samarbete med andra. Jag anser att vi klarar av att hålla rågången.

Hvitfelt menar att JMK måste hitta nya arbetsformer om man ska ha råd med forskning och utbildning i framtiden.

– Vi lever i en oerhört föränderlig medievärld. Vi kan inte bara berätta för våra studenter om datorer och ny teknik. De måste också kunna använda den på skolan.

Fler avsnitt
Fler videos