Ingen massdöd för tidskrifter

Kulturrådet fördelar årligen produktionsstöd till svenska kulturtidskrifter. I år får 109 tidskrifter dela på 18,8 miljoner kronor. 2010 ändrades kriterierna för tidskriftsstödet. Stöd till social och ekonomisk debatt togs bort, i stället beviljas nu stöd till ”kulturdebatt i vid mening”. 

Inför förändringen beskylldes regeringen för att vilja strypa den fria debatten och många befarade att mer samhällsinriktade tidskrifter skulle försvinna.

Efter två år med de nya reglerna står det klart att de värsta farhågorna kommit på skam. Kulturrådets referensgrupp, som föreslår vilka tidskrifter som ska få stöd, har valt att tolka den nya förordningen generöst och arbetar efter principen att kultur- och samhällsdebatt inte låter sig åtskiljas. Samhällsinriktade tidningar kan därför fortsatt få stöd. Till exempel hör Bang och Expo till de tidningar som får högt stöd. Och bland årets nykomlingar finns politiska tidskrifter som anarkistiska Brand och Socialistisk Debatt.

Siri Reuterstrand, ordförande i Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifter, är lättad över att värsta-scenariot inte infriats.
– Men samtidigt är det främst samhällsdebatterande tidningar som fått rejält sänkt stöd, det är en tydlig trend. Så jag är fortfarande orolig. Det här är en mer långsiktig utveckling som vi måste följa, säger hon.

Anrika Krut, Kritisk utbildningstidskrift, tvingades i höstas lägga ner efter sjunkande kulturstöd flera år i rad. Pockettidningen R, som skriver om sociala frågor, har på två år fått halverat stöd, från 300 000 kronor 2010 till 150 000 kronor i år. Tidskriften Socialpolitik har under samma period gått från 425 000 kronor till 275 000, och Invandrare & Minoriteters stöd har mer än halverats, från 350 000 till 125 000 kronor.

Alla tre talar nu om ett akut läge där de vänder på alla stenar för att kunna säkra fortsatt utgivning.
– Det är fråga om att överleva nu. Vi sitter i en otroligt besvärlig situation sedan den här kriteriediskussionen dök upp och halverade bidragen, säger Kurt Nurmi, chefredaktör på Pockettidningen R.
Tidningen har redan minskat utgivningstakten och redaktörerna jobbar ideellt. Nu funderar de på nästa steg.
– En problematik för vår typ av tidskrift är att det i praktiken inte finns någon annonsmarknad. Vårt senaste temanummer handlar om situationen för somaliska flyktingar. Vem ska stötta det? frågar Kurt Nurmi.

Invandrare & Minoriteters chefredaktör Nora Weintraub kallar det ändrade tidskriftsstödet ”en katastrof” och säger att tidningen nu är nedläggningshotad.
– Vi behövs mer än någonsin, 350 000 personer röstade på Sverigedemokraterna i förra valet. Vi är den enda tidningen på vårt område som länkar forskarvärlden till en bredare allmänhet och till praktiken.

Enligt Kulturrådets motivering är det dock inte de nya reglerna som ligger bakom de kraftigt minskade stöden till tidningar som Socialpolitik och Pockettidningen R, utan kvalitetsskäl.
Maria Wallin, chefredaktör för Socialpolitik, slår ifrån sig den förklaringen:
– Jag blir så förbannad på kvalitetsbegreppet. Vi gör absolut inte en kvalitativt sämre tidning i dag. Men vad kan de säga? Man vill inte ha en kritisk samhällsdebatt, någon som kritiserar hur de ekonomiska klyftorna växer i samhället. Att det finns människor som inte får ta del av någon kultur alls.

Inte heller Kurt Nurmi känns vid någon kvalitetssänkning de senaste åren.
– Man anför kvalitetsskäl, med det kan man mena lite vad som helst.  Jag uppfattar att det är de förändrade kriterierna som påverkat, säger Kurt Nurmi.

I Invandrare & Minoriteters fall handlar det minskade stödet också om att tidningen får annat statligt stöd genom Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Enligt den nya förordningen får en tidskrift inte ta emot kulturtidskriftsstöd och annat statligt stöd samtidigt om inte särskilda skäl föreligger.

FAKTA

• 2011 betalades kulturtidskriftsstödet ut enligt den nya förordningen för första gången.
• Enligt de nya reglerna behöver en tidskrift inte gå med förlust för att få stöd.
• Stödet är teknikneutralt. Av de 109 tidskrifter som får stöd i år är 16 helt digitala.
• 24 av tidskrifterna ges helt eller delvis ut på andra språk än svenska.