Hot sänker svensk pressfrihet

En genomgång av de hot och trakasserier som journalister utsatts för under året visar att de förekommer i hela landet, oberoende av om man jobbar på rikstäckande eller lokala medier. Kvinnliga journalister är mer utsatta.

Journalistpanelens undersökning, som görs av JMG i Göteborg, visar att ungefär 30 procent av journalisterna har hotats och två tredjedelar har fått motta nedsättande kommentarer det senaste året. En undersökning som TU gjort visar på samma resultat: tre av tio har utsatts för hot och trakasserier.

Jeanette Gustafsdotter, VD på TU, är sammankallade för den så kallade Mediernas säkerhetsgrupp som består av säkerhetsansvariga på medieföretag som bland annat Bonnier, Mittmedia, Schibsted och public service-företagen. Minst en gång i halvåret träffar de polisen och diskuterar hot mot medier och hur man ska förhindra brott.

– Säkerhetsgruppens arbete har lett till konkreta åtgärder från polisens sida. De har bland annat tillsatt en beredningsgrupp som mediehus och redaktioner kan kontakta för rådgivning och för att anmäla hot, säger Jeanette Gustafsdotter.

Hon tycker att det är en fördel att det finns en nationell enhet som samlar in hoten så att polisen kan analysera dem: hur vanligt det är, om de kommer från en grupp som systematiskt utsätter ett mediehus eller att en enskild person skickar hot till flera medier.

Mediehusens säkerhetsansvariga kan kontakta Jeanette Gustafsdotter om de uppfattar att hotnivån ökat, information som hon sedan vidareförmedlar till sin kontaktperson inom polisen. Polisen kan även ringa till Jeanette Gustafsdotter om de anser att risknivån har höjts. Dessa uppgifter skickar hon vidare till medlemmarna i säkerhetsgruppen.

– Hot och trakasserier har ökat, det är det ingen tvekan om. Men bemötandet från polisen och kulturministern, då jag möter henne, har blivit bättre. De tar frågan om hot mot mediehus och journalister på allvar, säger Jeanette Gustafsdotter.

Hon, liksom Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling anser att alla som utsätts för hot ska polisanmäla för att man ska få statistik på hur vanliga hoten är, och framför allt markera att det inte är acceptabelt i ett öppet och demokratiskt samhälle.

Under 2016 har några fall av hot lett till fällande domar. I september dömdes den man som hotade en fotograf på Sydsvenskan i samband med en skottlossning till villkorligt fängelsestraff och böter. I februari dödshotade en 60-årig kvinna en journalist på Örnsköldsviks Allehanda. Kvinnan dömdes för olaga hot till fängelse. Den 25-åring som dödshotade Säffle-Tidningens chefredaktör dömdes till tre månaders fängelse i november.

I mars hotades Gefle Dag­blads chefredaktör Anna Gullberg (bilden)  till livet av en nära släkting till Gävlemoskéns imam. Tidningen har granskat islamister i Gävle. Händelsen polisanmäldes och gick till rättegång, men sköts upp eftersom den åtalade inte dök upp i rätten. Nytt datum har satts till 30 januari.

Däremot ansåg hovrätten för Skåne och Blekinge att det inte var ofredande att lägga ut DN-journalisten Niklas Orrenius adress tillsammans med uppmaningen att ”tömma en spann avföring i hans brevlåda”.

Under det senaste året har Östersunds-Posten polisanmält tre hot mot medarbetare. I samtliga fall har polisen lagt ner förundersökningarna. Det har rört sig om hot på nätet och i ett fall mordhotades en medarbetare i sin bostad efter att ha publicerat ett blogginlägg.

I ett av fallen motiverade polisen nedläggningen med att Google vägrade att lämna ut uppgifter som kunde göra det möjligt att spåra avsändaren av hatmejlen.

– Man undrar hur mycket krut som läggs ner på förundersökningarna. Två av fallen rör näthat. Det handlar om hur samhället juridiskt ska hantera detta, säger Östersunds-Postens ansvarige utgivare Hans Lindeberg.

I en krönika den 2 december, i samband med att Tryckfrihetsförordningen fyllde 250 år, skrev han att ”reportrar ska inte behöva få ta emot hot om våldtäkt för att de gör sitt jobb”.

På senare år har det blivit vanligare att journalister som bevakar sportevenemang attackeras. I februari hotade en tränare vid en hockeymatch i Karlstad att sparka kameran ur händerna på Nya Wermlands-Tidningens fotograf. Tidningen valde att inte anmäla efter att tränaren bett om ursäkt.

Sportbladet publicerade i april en undersökning som visade att 70 procent av de kvinnliga sportreportrar som jobbar i etermedier har känt sig hotade i sin yrkesutövning.

I september dömdes en 37-årig man för misshandel och olaga hot för att ha attackerat två journalister från TV4 vid ett fotbollsderby i Stockholm.

– Fotografer och reportrar har en utsatt position då de bevakar sportevenemang. Det är viktigt att alla inblandade, arrangörer, klubbar och polisen, tar detta på allvar och fördömer hot, inte enbart vi inom mediebranschen, säger Jonas Nordling.

Han önskar också en annan ton i sociala medier som är mindre hätsk.

– Det är en utmaning, och där måste alla i samhället delta. Då hoppas jag att det slentrianmässiga hotandet i sociala medier kanske minskar.

De är bäst – och sämst – på pressfrihet
De tio länder som toppar Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex 2016:1. Finland        
2. Nederländerna    
3. Norge        
4. Danmark        
5. Nya Zeeland    
6. Costa Rica    
7. Schweiz        
8. Sverige        
9. Irland        
10. Jamaica    

…. och fem som ligger långt ner på listan:
47. Polen    
67. Ungern
151. Turkiet
179. Nordkorea    
180. Eritrea    
Källa: RSF