Han är Reportrar utan gränsers nya ordförande

Frilansjournalisten och redaktören Erik Halkjaer valdes förra veckan till ny ordförande för svenska Reportrar utan gränser. Han är frilans sedan många år och har i flera decennier bevakat globala utvecklingsfrågor, bland annat för Dagens Nyheter, Afghanistan-Nytt, OmVärlden och Latinamerika. Han har också varit redaktör och pressekreterare på Svenska Röda Korset.

Varför tar du dig an det här uppdraget?
– Det känns oerhört viktigt just nu. Vi ser hur press- och yttrandefriheten begränsas alltmer runt om i världen. Det gäller också det fria samhället i stort. Demokratin hindras på olika sätt, i det ligger attacker mot press- och yttrandefrihet, säger Erik Halkjaer.

Det är dystra tider för press- och yttrandefriheten om man tittar på utvecklingen globalt. Finns det några hoppfulla processer?
– Det finns positiv utveckling, på sina håll. Sydkorea är det mest positiva exemplet då landet hoppade 20 placeringar i vårt pressfrihetsindex från år 2017 till 2018, från plats 63 till 43. Även i till exempel Ghana och Sydafrika skedde förbättringar.Sett över längre tid har pressfriheten i Sydafrika förbättrats mycket. Jag tror också att Etiopien kommer att klättra i vårt pressfrihetsindex som släpps i april, eftersom man har släppt många journalister som suttit fängslade.

– Men värre och mer graverande är hur vi i Europa och USA, länder och regioner som under lång tid varit bra på de här frågorna, vänt 180 grader, vi ser en helt annan utveckling. Titta på Storbritannien, Centraleuropa. Det är allvarligare.

Var finns nycklarna till att vända utvecklingen?
– Det handlar mycket om kunskap. Alla publicister pratar just nu om vikten av att förklara vad journalistik är, vilken skillnaden är mellan en stor oberoende dagstidning och vad som skrivs på Facebook. Den här sammanblandningen har nått politiken, till många politiker som sitter i parlament och regeringar. Då får det sådana här konsekvenser.

Politikerna är aningslösa och behöver upplysas, menar du?
– Inte alla. Men det är viktigt att öka kunskapen om hur oberoende journalistik fungerar och hur journalister jobbar. Varför journalistik är en grundpelare för demokratin. Om vi inte kan skydda journalister och press- och yttrandefriheten har vi ett begränsat demokratiskt utrymme.

Vad står på din agenda som ordförande?
– Att få Reportrar utan gränser i Sverige att expandera. Vi har anställt en verksamhetsledare och en Postkodlotteriet-finansierad projektanställd som ska undersöka vilka behov exiljournalister har för att kunna fortsätta verka som journalister i Sverige. Så plötsligt har vi ett litet kontor med två anställda. Då kan vi i styrelsen lägga fokus på att jobba mer på insamling och berätta om vad vi gör, och samtidigt kunna öka stödet till oss genom nya givare och medlemmar.

För ett år sedan var det akut ekonomisk kris i föreningen. Hur kan ni finansiera en verksamhetsledare nu?
– Tidigare ordföranden Jonathan Lundqvist var heltidsarvoderad ordförande, han var så att säga kansliet. Jag går ner på en symbolisk arvodering och sköter styrelsearbetet och media, medan verksamhetsledaren jobbar på 80 procent. Historiskt sett har ordföranden aldrig varit arvoderad. Nu försöker vi gå tillbaka till det.

Vad vill du jobba med ämnesmässigt?
– Vi kommer jobba vidare med frågan om pressfrihet och sprida kunskap, bland annat ska vi besöka gymnasieskolor i Sverige och försöka väcka uppmärksamhet och engagemang. I det ligger att öka antalet medlemmar och givare. Det gör vi helt enkelt genom att sätta ansikten och namn på de journalister i världen som sitter i fängelse, som är hotade… Vi vill visa att det finns bloggare som sitter i fängelse i Bangladesh, i Kina sitter 60 fängslade journalister, i Nicaragua har 50 journalister fått fly senaste året, i Venezuela kan journalister inte jobba överhuvudtaget. Vi vill sätta namn och ansikte på de här journalisterna.

Ni går ut med ett nytt avståndstagande mot Kinas ambassad i Stockholm idag, varför behövs det?
– Ambassadören skriver återkommande på sin blogg om olika svenska mediers publiceringar, där han är rätt hård i sin ton och attackerar medier och journalister. Vi menar att det ska en diplomat från ett annat land inte ägna sig åt, särskilt inte om man kommer från Kina där press- och yttrandefriheten inte står högt i kurs, säger Erik Halkjaer.