Förbundet utreder ny Medienämnd
Inrätta en samlad Medienämnd som kan hantera alla sorters pressetiska och yrkesetiska övergrepp. Det väntas Journalistförbundets yrkesetiska utredning föreslå, när den inom kort presenterar sitt förslag.
Inrätta en samlad Medienämnd som kan hantera alla sorters pressetiska och yrkesetiska övergrepp. Det väntas Journalistförbundets yrkesetiska utredning föreslå, när den inom kort presenterar sitt förslag.
Vid Journalistförbundets kongress i oktober 2002 fick förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda ett förslag om förändring av det etiska regelverket och föra ut det till debatt bland medlemmarna och andra intressenter, inför ett nytt beslut på kongressen våren 2005.
Utredningen påbörjades i maj i fjol, i en grupp bestående av förbundsordförande Agneta Lindblom Hulthén, Yrkesetiska nämndens ordförande Bertil Guslén, förbundets dåvarande politiske chef Magnus Lindström, frilansen Karin Alfredsson och förre YEN-utredaren Ola Gävert.
bryt
Som grund för utredningens diskussion ligger konstaterandet att mediebranschen befinner sig i en förtroendekris, som på sikt befaras kunna leda till inskränkningar i tryck- och yttrandefriheten. I sina diskussioner har utredningen konstaterat att riskerna med att behålla dagens system, med ett regelverk som av allmänheten uppfattas som svårgripbart och krångligt med flera olika instanser som bara bevakar begränsade områden av etiken, sannolikt är större än riskerna med en förändring av systemet.
Det huvudförslag som nu diskuteras är därför, erfar Journalisten, inrättandet av en samlad Medienämnd eller Mediernas Opinionsnämnd. En sådan nämnd skulle utgå från allmänhetens behov snarare än parternas särintressen – och kunna hantera alla frågor gällande press- och yrkesetik, samt även brott mot textreklamreglerna. Till denna nämnd skulle man kunna anmäla såväl tidningsartiklar, webbpubliceringar och journalisters beteende i yrkesutövandet som TV- och radioinslag. Enda undantaget skulle gälla de TV-kanaler (TV3, kanal 5 med flera) som sänder från Storbritannien och vars sändningar regleras av det brittiska granskningsorganet Ofcom.
bryt
En förutsättning för att en sådan nämnd ska kunna inrättas är att den står fri från staten och garanteras oberoende, samt att alla parter på mediemarknaden står bakom den.
Agneta Lindblom Hulthén vill inte bekräfta att detta är det förslag som utredningen kommer att presentera när den lägger fram sitt förslag. Först ska tankarna i den bland annat diskuteras med andra parter i det etiska regelverket.
– Vi arbetar på ett underlag som ska skickas ut i organisationen inom ett par månader om vi tycker det håller måttet. Alldeles klart är att ett förslag om nyordning måste vara väl förankrat, annars blir det meningslöst.
Hon konstaterar dock att dagens regelverk dras med stora problem:
– Det nuvarande regelverket är krångligt och ganska osynligt. Få känner till hur hela regelverket ser ut. Många vet inte vart de ska vända sig för att anmäla sådant som de betraktar som övertramp, säger hon.
Vilka är de största hindren för att genomföra en samlad Medienämnd?
– Det finns många hinder. Vi ska komma ihåg att nuvarande regelverk vuxit fram under nästan ett sekel och lappats och lagats otaliga gånger. Dessutom är flera parter inblandade, som alla har sina intressen att ta hänsyn till.
En förväntad knäckfråga är finansieringen av en ny nämnd. Om inte parterna på mediemarknaden är beredda att skjuta till mer medel kan kraftigt höjda avgifter för överträdelser mot regelverket vara en väg att finansiera verksamheten, tror utredarna.
Enligt de diskussioner som förts i utredningen skulle införandet av en medienämnd inte automatiskt behöva leda till att alla nuvarande instanser försvinner.
– De nuvarande organen sysslar också i viss utsträckning med sådant som inte direkt kan flyttas över till ett eventuellt gemensamt organ. Och Journalistförbundets förhållande till medlemmarna, till exempel med frågor om uteslutning, regleras i våra stadgar och ingen annanstans, säger Agneta Lindblom Hulthén
mj@journalisten.se
