”Exceptionellt med så lite respekt för offentlighetsprincipen”
Chefen för Sjukvårdens larmcentral i Västra Götalandsregionen uppger att man regelbundet förstör scheman för att GP inte ska kunna granska bemanningen. ”Det är uppseendeväckande. I slutändan är det göteborgarna som drabbas”, säger GPs chefredaktör Christofer Ahlqvist.
Göteborgs-Posten har tidigare i år granskat hanteringen av ambulanslarm i Västra Götalandsregionen. Bland annat har tidningen avslöjat att den nya enheten som sköter prioriteringen av larmen inte klarade sitt uppdrag och att väntetiden för patienter med livshotande tillstånd ökat.
När GP nu skulle följa upp granskningen och begärde ut uppgifter och handlingar om hur många sjuksköterskor som varit på plats på larmcentralen under hösten blev svaret att sådan dokumentation inte finns. Verksamhetschefen Ann-Louise Andersson, som är missnöjd med GPs tidigare rapportering, meddelar GP att man ”ändrat rutinen”. ”Nu destruerar vi listorna med jämna mellanrum för att inte hamna i samma tråkiga och felaktiga situation i GP igen”, skriver hon till GP.
– Det är uppseendeväckande. Jag har aldrig hört talas om något liknande, att någon så uttryckligen motarbetar offentlighetsprincipen och visar den så lite respekt. Det försvårar arbetet för oss, men i slutändan drabbar det framför allt göteborgarna, som inte får reda på hur det ser ut, säger GPs chefredaktör Christopher Ahlqvist till Journalisten.
Vad betyder det för era möjligheter att granska larmcentralen?
– Det försvårar. Vi får fundera på om vi kan granska bemanningen på annat sätt.
Vilka har reaktionerna varit?
– I den journalistik vi gör om det här har vi med reaktioner, där yttrandefrihetsexperter och regiondirektören är kritiska.
Hur brukar offentlighetsprincipen fungera generellt i regionen?
– Överlag känner våra reportrar att kommunen är lite mer van att hantera de här frågorna än regionen. Det beror kanske på att man är mer bevakad och har större vana. Vilket troligen betyder att det finns mycket att granska inom regionen.
Christofer Ahlqvist säger att GP också noterat att man på flera ställen inom de lokala myndigheterna har kortat tiden som e-post sparas.
– Det upplever vi som ett problem. På vissa ställen är man nu nere på tre veckor, medan vi i den granskande journalistiken ofta behöver kunna ta del av mejl från betydligt längre tid än så. Vi har sett en åtstramning.
