Gå direkt till textinnehållet

Ett slag i luften

Nordens största medieföretag, Bonniers, kontrollerar 27 procent av den svenska dagspressen. De fyra största dagspressföretagen har 54 procent av marknaden.

Nordens största medieföretag, Bonniers, kontrollerar 27 procent av den svenska dagspressen. De fyra största dagspressföretagen har 54 procent av marknaden.

I ett internationellt perspektiv är Bonniers närmast ett skitföretag, och dess dominans på hemmaplan är marginell jämfört med mediejättarna i vår omvärld. I tidningsläsandets Norge kontrollerar till exempel Schibsted ensamt en tredjedel av upplagan, de fyra största mer än två tredjedelar. I Österrike och Nederländerna har mediegiganterna ännu mer ägarmakt.

Sverige kan alltså inte utgöra exempel om man vill peka på mediejätten Glufs-Glufs omättliga aptit. Vi har fortfarande ett relativt spritt ägande och därmed åtminstone möjligheter till många olika röster i tidningar, radio och TV.

Annons Annons

Men hoten lurar bakom knuten. Utvecklingen här hemma går åt precis samma håll som i andra länder; den som är stor och stark går med vinst och kan köpa upp svagare konkurrenter. Mångfalden hotas. Och detta måste förhindras.

”Den föreslagna medielagen kommer

inte att få tillräckligt stöd i riksdagen”

Jag är alltså anhängare av någon slags reglering av branschen. Medierna är alltför viktiga för den kritiska debatten – ja, för den svenska demokratin – för att marknadens enögda lagar fritt ska få råda. Yttrande- och tryckfriheten ska inte vara den ekonomiskt starkes privilegium. Det är just därför det är så viktigt att värna om de svenska yttrandefrihetsgrundlagarna.

Men det är också just här som mediekoncentrationskommitténs (MMK) färska betänkande haltar. MMK föreslår alltså ingrepp i grundlagarna för att i en ny medielag möjliggöra domstolsprövning av medieköp. Syftet är gott, men metoden?

En inskränkning av TF/YGL är här, liksom i alla andra fall, en så allvarlig åtgärd att den bara bör användas när alla andra möjligheter är uttömda. Att föreslå detta i nuläget känns väl drastiskt.

Ett förhindrande av fortsatt tidningsdöd, med starkare stöd för andratidningar och ekonomiskt svaga medier i viktiga områden, skulle kunna var en väg för bevarad mångfald. Etableringsstöd för nya medieföretag en annan. Ett fortsatt starkt stöd för public service en tredje.

Och om ingen lyssnar på mig, är jag ändå inte särskilt orolig. Den föreslagna grundlagsändringen och den nya medielagen kommer sannolikt aldrig att få tillräckligt stöd i riksdagen.

Fler avsnitt
Fler videos