Eskilstuna-Kuriren klandras för utpekande i kommentarsfält

Eskilstuna-Kuriren publicerade i december 2024 två nyhetstexter, en insändare och en debattartikel, om en chef inom kommunen som i tingsrätten fällts för medhjälp till grovt rattfylleri, tillåtande av olovlig körning och ringa narkotikabrott i samband med en svår trafikolycka.

Chefens namn publicerades inte av tidningen. Däremot skrev privatpersoner in chefens namn på ett sådant sätt, i kommentarsfältet under artiklarna, att chefen gick att identifiera.

Anmälaren anser sig ha lidit publicistisk skada eftersom det via läsarkommentarerna gått att identifiera hen genom namnet, som bara innehas av en person i Sverige. De identifierande uppgifterna i kommentarerna ska ha legat ute på Eskilstuna-Kurirens sajt i minst sju timmar och anmälaren uppger sig ha kontaktats av personer som läst artiklarna.

Tidningen efterhandsmodererar sina läsarkommentarer via företaget Ifrågasätt. Medieombudsmannen, MO, skriver i sitt beslut att en utgivare enligt Yttrandefrihetsgrundlagen ansvarar  för ”de publiceringar man kan förfoga över”. Vilket betyder att utgivaransvaret i princip endast omfattar förhandsmodererade kommentarer. I fråga om efterhandsmodererade kommentarer är det skribenten själv som kan hållas straffrättsligt ansvarig.

Trots det rättsliga läget har Eskilstuna-Kuriren begått ett medieetiskt övertramp när de identifierande kommentarerna fått ligga kvar, menar MO. Eskilstuna-Kuriren har i sitt yttrande till MO angett att företaget Ifrågasätt, som hanterar tidningens kommentarer, brustit i sina rutiner vilket gjort att kommentarerna inte plockats bort som de borde, och att tidningen varit noggrann med att i sina artiklar vara återhållsam med detaljer ur tingsrättens dom för att minska risken för identifiering.

MO skriver i beslutet:

Mot bakgrund av tidningens resonemang i dessa delar är det en brist att en namngivning ändå kunde ske. Vid känsliga publiceringar är det tidningens ansvar att på den egna sajten se till så att personer som ska hållas anonyma inte namnges. […] I det aktuella fallet har kommentarerna där anmälaren namngetts funnits i direkt anslutning till den anmälda artikeln, på tidningens egen sajt. Det har inte krävts några ytterligare åtgärder av läsaren än att man scrollat ner under artikeln för att se namnet. 

Enligt min mening kan tidningen inte undgå ansvar för de kommentarer som legat ute på den egna sajten och som röjt anmälarens identitet, även om de varit efterhandsmodererade. Kommentarerna ska därför ses som en del av publiceringen ur ett medieetiskt perspektiv och anmälaren är därför att betrakta som namngiven […]

Genom att namnet röjdes har anmälaren utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada, enligt MO som förordar att Eskilstuna-Kuriren ska klandras för att ha brutit mot god publi­cistisk sed, vilket Medieetiska nämnden höll med om:

Eskilstuna-Kurirens rapportering om händelsen har haft ett allmänintresse. Tidningen har också resonerat väl kring sina överväganden om hur den varit återhållsam med identifierande uppgifter. Mot denna bakgrund är det olyckligt att namnet på anmälaren röjdes genom en kommentarsfunktion som tidningen tillhandahållit i direkt anslutning till de anmälda artiklarna på tidningens hemsida.

Det är bra att kommentarerna togs bort och att kommentarsfältet stängdes så snart bristen uppmärksammades, men tidningen har själv vidgått att rutinerna för borttagning av skadliga kommentarer brustit under den tid som de legat synliga. Ansvaret för detta faller på Eskilstuna-Kuriren.

Genom namngivningen har anmälaren orsakats en oförsvarlig publicitetsskada och tidningen kan inte undgå kritik för hanteringen.