Gå direkt till textinnehållet

En konst att göra vetenskap attraktiv

Vetenskaplig journalistik handlar inte nödvändigtvis om att följa en strikt nyhetsagenda. Lika mycket handlar det om att snappa upp en intressant notis eller att fördjupa sig i tidlösa mysterier. Detta, och att göra det svåra enkelt stod i centrum då programledare för olika vetenskapsprogram på Sveriges Radio bjöd in till samtal.

Att berätta om komplicerade vetenskapliga råd och rön på ett begripligt och spännande sätt är inte alltid det lättaste. Under Radiodagen på Skandiabiografen i Stockholm förklarade programledare för olika vetenskapsprogram på Sveriges Radio hur de presenterar vetenskapliga rön på ett enkelt sätt. Kort sagt, hur man gör det svåra enkelt.

Sedan starten 2008 har publiken hos P4 Stockholms miljö- och populärvetenskapliga program Kossornas Planet fått möta experter, kändisar och helt vanliga människor, som alla har olika perspektiv på de stora och små frågorna. En av utmaningarna är att anpassa formatet efter P4s lördagslyssnare. Programledaren Lena Nordlund förklarade hur hon och hennes kollegor försöker att göra det svåra enkelt.

–Vi väljer inte alltid den nyaste forskningen och de duktigaste forskarna utan vi försöker att hitta bra och roliga personer som har lite andra vinklar. Vi åker alltid ut och träffar dem personligen om det går. Vi tror att det personliga mötet gör att lyssnarna blir nyfikna och då blir det roligare att lyssna.

–Vi måste inte alltid följa någon nyhetsagenda eller forskningsfront utan kan gå igång på en liten notis vi hittat. Yoko Ono var här i somras för en fullmånevandring och jag lyckades få ställa en enda fråga till henne om månens betydelse. Då fick det bli ett program om månen.

Inte heller programmet Institutet i P3 behöver vara särskilt nyhetsberoende. De förenar humor och vetenskap och försöker på så vis göra det senare till ett hett ämne. Här strävar de efter att skapa roliga och konstiga bilder i människors huvuden. Karin Gyllenklev är, tillsammans med Jesper Rönndahl, programledare och producent. Hon förklarade hur tankegångarna går när Institutet gör vetenskap till något attraktiv och lockande.

–Vi väljer ofta ganska extrema saker som utgångspunkt vilket kan vara ett sätt att få med människor från början. Om vi vill prata om hybrider, det vill säga vilka arter som kan få avkommor med varandra, kan vi börja med ett experiment från 50-talet då en forskare försökte para schimpanser och människor. Då vill folk lyssna vidare och blir kanske intresserade av ett ämne, något de kanske inte skulle ha blivit annars.

Jesper Rönndahl sammanfattade Institutets ambition.

–Vi har något vi kallar partyfaktorn. Allt som är med i vårt program ska gå att berätta om på en fest utan att det dör.

Klotet i P1 är en blogg och ett program om miljöfrågor av Vetenskapsradion. Här kan lyssnaren få reda på hur man hittar gratis fallfrukt med hjälp av mobilen och varför varenda mårdhund bör skjutas. Tanken är att den som gått gymnasiet ska kunna förstå det man pratar om. Ett kvitto på det är en gymnasielärare i Kalmar som bland annat använder Klotet som undervisningsmaterial i stället för de sedvanliga kursböckerna.

En aspekt som bidrar till att göra det svåra enkelt är att lyssnaren kan gå till bloggens arkiv och kolla upp saker de kanske inte riktigt har förstått från början.  Det gör att Klotet kan tillåta sig att fördjupa sig i saker. Marie-Louise Kristola som är redaktör för sociala medier och programledare förklarade idén bakom att kombinera blogg och radio.

–När vi startade det här programmet 2009 ville vi befinna oss i centrum av bloggosfären, för att kunna dra in alla som är intresserade av miljöfrågor och som kanske inte helt självklart hittar till P1, som hade en lite äldre lyssnarskara.

Fler avsnitt
Fler videos