Dramatiska förändringar av medievanor i valrörelsen
En stor studie av svenskarna mediekonsumtion under valrörelsen 2018 visar att medievanorna förändrats dramatiskt. Studien visar bland annat att medieanvändningen har blivit en klassfråga och forskarna varnar för att algoritmstyrda nyhetsflöden försämrar kvaliteten i det demokratiska samtalet.
Studien Medierna och lokalvalen som presenteras på DN Debatt är genomförd i samarbete mellan Mittuniversitetet, Södertörns högskola och Medier och Demokrati vid Lindholmen Science Park och bygger på 1 700 svar från SOM-undersökningen 2018 samt innehållsanalyser av medier och Facebooksidor i fem kommuner.
Undersökningen visar att allt fler väljare utnyttjar sociala medier som ingång till nyheter, samt att de lokala väljarna numera befinner sig i ”helt skilda medievärldar”.
De som är 50 år och äldre får sina valnyheter från papperstidningar, tv och radio medan de som är under 50 år föredrar de digitala nyhetssajterna och sociala medier för sin informationsinhämtning.
Den sociala bakgrunden påverkar också medievanorna. 49 procent av de som definierar sig som högre tjänstemän följer valrörelsen regelbundet på morgontidningens nyhetssajt, jämfört med 23 procent bland de som definierar sig som arbetarklass. Sociala medier är betydligt viktigare för de som bor i städer, är yngre och definierar sig som arbetarklass.
”Det innebär att medieanvändningen inför valen också blivit en klassfråga”, skriver forskarna som också varnar för att ”algoritmstyrda nyhetsflöden, uppblåsta känslostormar och bristande faktakoll” samtidigt försämrar ”kvaliteten i det demokratiska samtalet”, något som ställer nya krav på traditionella medier och partier att skapa bryggor mellan skilda medievärldar.
