Därför leder drunkningsbilden till olika publicistiska beslut

Den gripande bilden på 26-åringen från El Salvador och hans dotter som ligger livlösa med ansiktet nedåt i vattnet jämförs redan med 2015 års mest omtalade bild. Den på fyraårige Alan Kurdi, som flutit i land på en strand i Turkiet.

Aftonbladet fick bilden på Óscar Alberto Martínez Ramírez och Valeria redan på tisdagsnatten men valde att publicera den först vid lunch på onsdagen. Eric Rosén, biträdande redaktör på Aftonbladet, menar att det är en typ av bild som kräver en speciell behandling publicistiskt.

– Diskussionerna handlade mycket om att vi ville ha ett sammanhang innan vi publicerar. Vi hade dels nyheten, texter om migrationsströmingarna och politiken, men också en analys av Wolfgang Hansson innan vi gick ut. På ettan valde vi att inte ha bilden, säger Eric Rosén. 

– Vi ville inte ta en så speciell och drabbande bild och bara kasta den i ansiktet på alla som går in på sajten utan att sätta den i ett större sammanhang. Det är också viktigt att säga att vi valt bort den i alla typer av delningsbilder på sociala medier, därför att det är lätt att det blir helt tomt på sammanhang där och man bara ser en fruktansvärd bild i ett flöde, fortsätter Eric Rosén.

Aftonbladet bestämde sig också för att i den första publiceringen skulle såväl dottern som pappans namn finnas med i rubriken, så de inte blev identitetslösa individer. I senare publiceringar har de inte alltid gjort så. 

Förstod du vilka starka reaktioner bilden skulle leda till?

– När jag såg den så var det svårt att inte tänka att det här är en bild som etsar sig fast, man kommer inte undan bara genom att titta bort. Vi alla insåg nog att den skulle göra starkt avtryck, säger Eric Rosén.

Vad har ni fått för reaktioner?

– Jag skulle säga att den tydligaste reaktionen är att det är många som har läst artiklarna om vad som har hänt och att det engagerar. Sen har jag följt diskussionerna i sociala medier och kritiken mot medier som har lagt ut den i twitterflöden, eller direkt på ettan. Jag vet inte om det är för tidigt att dra några slutsatser om detta än men jag är glad att vi gjorde som vi gjorde, säger Eric Rosén.

Dagens Nyheter valde en annan väg. Först hade de en utzoomad bild på sajten men bytte efterhand till originalbilden. De publicerar i dag bilden direkt på sajtens etta, med rubriken ”Gripande bilden från gränsen skakar USA”. Bilden och artikeln är dock i ett lite mindre format, som en underliggande artikel till en längre text om fokuset på invandringen under demokraternas valdebatt (se bild nedan).

Foto: Skärmavbild från DN.se.

Redan under onsdagen publicerade DN texter i ämnet. Bland annat en analyserande text av Martin Gelin om hur Trumps migrationspolitik nu återigen hamnat i blåsväder efter bilden. I papperstidningen valde de att tona ner bilden på förstasidan och istället ha den lite större på insidan.

Redaktionschefen Caspar Opitz menar att det alltid är svårt att att fatta beslut om att visa närbilder på döda människor.

”Normalt sätt är vi väldigt försiktiga med det, särskilt när barn är inblandade. Men det finns omständigheter när vi gör undantag, då vi måste visa verkligheten som den ser ut. Denna bild var ett sådant fall – hur otäck och sorglig den än är: ett vittnesmål för omvärlden, en tidsbild, en bild som skär rakt in i den omfattande debatt om migration och gränskontroller som pågår i USA och även i Europa”, skriver han i ett mejl till Journalisten.

DN har inte publicerat bilden på Twitter, så vitt vi kan se under torsdagen. Däremot publicerar de drunkningsbilden på Instagram – men först efter att de varnat för "stark bild" om man svajpar höger.

Aftonbladet publicerar en tecknad version av bilden på Twitter. Detta i samband med en insamling som UNHCR gör. Den publiceras också på tidningens Instagram-konto.

Foto: Skärmavbild från Aftonbladets Twitter-konto.