Daniel Sandström: Det handlar om samma tidning
"Vi etablerar en gemensam lokal skånsk tidningsröst i två städer". Det menar Sydsvenskans chefredaktör Daniel Sandström i sin förklaring till att Sydsvenskans kulturmaterial även ska publiceras i Trelleborgs Allehanda och ersättas med 3 procent på arvodet.
Jag är lite nyfiken på hur du ser på publiceringssamarbetet med TA och Sydsvenskan…
– Nja, alltså det handlar inte om publiceringssamarbete utan sampublicering i en tidnings två editioner. Jag är ansvarig utgivare för Trelleborgs Allehanda, så det är en edition av tidningen. Det är en stor förändring från tidigare.
Är du chefredaktör också?
– Nej. Vi söker chefredaktör eftersom den tidigare avgått.
Varför har en och samma tidning två chefredaktörer?
– Det behövs någon som sköter det dagliga redaktionella arbetet i Trelleborg.
Peter Melin gjorde en insats med att inrätta ett upphovsrättsavtal för Sydsvenskan som många journalister var nöjda med. Indikerar det här en ny kurs från din sida som chef?
– Peter Melins hantering av upphovsrätten var före min tid, så jag kan egentligen inte yttra mig om det, men jag tror faktiskt inte att Peter hade agerat annorlunda.
Vad tycker du om Frilans Riks kritik mot avtalet som ger 3 procent extra ersättning för publicering i Trelleborg?
– Det är ju inte så att vi tar ifrån frilansarna en försörjningsmöjlighet. Vi minskar på byråmaterialet och gör tidningen mer närproducerad, det är det som det hela handlar om.
Tidigare har ju frilansarna kunnat sälja till bägge tidningarna?
– Nej, Sydsvenskan har inte köpt material som också publicerats i Trelleborgs Allhanda. Det har inte varit någon poäng att ha samma material. Våra frilansar har inte kunnat sälja till fler Skånetidningar, i den gamla ordningen var man mån om sin exklusivitet. Vad som nu händer är att en kultursida skapas i Trelleborgs Allehanda, vilket de inte haft tidigare. Där kan man editionera in lokalt material också.
Men är det inte lite stötande att publicera material i en "edition" som har ett annat namn, och där editionen ligger i en annan stad, och har en annan chefredaktör.
– Hur menar du att det skulle vara stötande?
Jag sålde på 90-talet en artikel till Expressen om hur en släkting till dåvarande socialministern skjutsats till fem olika sjukhus innan hon fick förlösa. Två dagar sedan upptäckte jag att den var tryckt i Kvällsposten också, med annan layout, annan rubrik. När jag ringde sade Kvällsposten att det handlade om två editioner av samma tidning. Ändå har de olika redaktörer, olika namn, logotyper och produkterna säljs sida vid sida i samma kiosker i Skåne. Det tycker jag är stötande.
– Jaha, men då kan man ju undra hur du ska spegla det här nyhetsmässigt om du är personligt engagerad. Men det är klart, Journalisten är en facklig tidning, det är en balansgång.
Du menar att mitt bruk av ordet stötande är en oprofessionell värdering? Som nyhetsjournalist ska man väl se på saker från småfolkets sida och i det här fallet är det de enskilda journalisterna. För att förklara varför ordet stötande är relevant exemplifierade jag ur egen fatabur.
– Stötande eller inte…. ja, jag kan förstå känslan, framför allt borde du ju informerats om att de skulle publicera i Kvällsposten också. Men rent juridiskt är det helt solklart att vår hantering är laglig. Många sänker arvodena i dag, medan vi vill se över frilansersättningen och uppgradera den. Det är angeläget att våra frilansar får okej betalt. Vi vill att materialet ska gå i bägge editionerna, hitta en rimlig prisnivå. Inga frilansare kommer i kläm här. Och det handlar om samma tidning, vi har samma mallar, samma typografi, och mer än femtio procent av materialet i TA kommer från Sydsvenskan idag.
Borde Trelleborgseditionen inte också heta Sydsvenskan då?
– Jag kan tycka att det är viktigt att trelleborgarna får ha en eget namn på sin tidning, Trelleborgs Allehanda kommer ju fortsättningsvis att vara en lokaltidning för Trelleborg, men nu får man mer material från Malmöområdet, vilket är helt logiskt med tanke på närheten mellan städerna. Sen är min uppfattning att protesterna har varit få från våra frilansar. Har du hört någon säga något annat?
Jag har faktiskt bara talat med de i Frilans Riks som protesterat i ett brev till er. För det är väl klart, som frilans vill man inte vara gnällig och då är de försiktiga med kritk. Om man ska kunna sälja till tidningen måste man framstå som en kul kompis med positiv anda, eller hur?
– Ja, visst men det är ju en del av säljrollen som egen företagare. Det är inget specifikt för journalister. Jag tror inte att det här är dåligt för frilansarna.
