”Ny vallag ger medierna anledning att bevaka frågan om delaktighet”
Debatt När Sverige går till val i höst ska personer med funktionsnedsättning i högre grad kunna delta. Det är målet för den skärpta vallag som kommunerna nu ska leva upp till. Vilka effekter lagen får återstår att se – och där har medierna en viktig roll att spela. Att bevaka frågan om delaktighet för personer med funktionsnedsättning är inte att gynna ett särintresse utan ett bevis på att demokratin tas på allvar.
Skärpningen av vallagen är välbehövlig. Personer med funktionsnedsättning röstar i betydligt lägre utsträckning än andra, enligt Statistiska centralbyrån.
Den nya vallagen tydliggör att tillgänglighet inte stannar vid den fysiska miljön i och runt vallokalerna. Det handlar också om att den information som finns i vallokalen liksom den som går ut till väljarna ska vara tillgänglig och begriplig för alla – i lättläst format, på teckenspråk, via syntolkning eller i andra alternativa format. Det är också något de politiska partierna bör ta hänsyn till i sin valkommunikation.
Vallagen slår nu fast att hela processen kring valet ska vara tillgängligt utformad och att den som behöver stöd för att kunna rösta också ska få det. Kommunerna ska även informera om möjligheten att rösta med hjälp av ambulerande röstmottagare. Och utbildningen av röstmottagare ska säkerställa att personer oavsett funktionsförmåga ska kunna rösta självständigt och rättssäkert.
Det här är viktiga steg för att förverkliga alla medborgares grundläggande demokratiska rättighet – att kunna delta i valet.
Intresset för politik är stort bland personer med funktionsnedsättning. Många påverkas dessutom direkt av politiska beslut. Trots det är alltså valdeltagandet betydligt lägre, liksom tilltron till det demokratiska systemet.
Bristande tillgänglighet är en viktig förklaring. Men delaktighet handlar också om att känna sig sedd, betydelsefull och representerad i det offentliga livet. Här har medierna en viktig roll att fylla både vad gäller att spegla hur samhället faktiskt ser ut och genom sin granskande roll.
Personer med funktionsnedsättning syns och hörs sällan i medierna och i den politiska debatten. Än mer sällan framträder de som experter eller som samhällsmedborgare.
Detta uppmärksammades även av FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning när Sverige granskades i Genève 2024. Kommittén uttryckte bland annat oro över det låga deltagandet av personer med funktionsnedsättning i det offentliga och politiska livet, och över bristande tillgänglighet i röstningsförfaranden.
I många kommuner pågår nu ett ambitiöst arbete för att leva upp till den skärpta vallagen. Men kommunerna möter också utmaningar som kommer att kräva ett utökat fokus.
Samtidigt finns här en grundläggande demokratifråga för landets medier att bevaka, som berör många medborgare. Valbevakning handlar ofta om opinionssiffror, strategier och konflikter mellan partier. Mindre vanliga är granskningar om vem som faktiskt kan delta i demokratin på lika villkor.
Att lyfta frågor om tillgänglighet före, under och efter valet skulle rikta fokus mot hur tillgänglig demokratin faktiskt är. Samtidigt skulle valbevakningen tillföras den bredd och det djup som frågan förtjänar.
Anders Kessling
generaldirektör för Myndigheten för delaktighet
