Biblioteksbladet hotas av nedläggning

Tidningen, som fyller 103 år i år, produceras sedan 2016 av produktionsbolaget A4. Chefredaktör och ansvarig utgivare är Annika Persson.

– Det här har inte varit upp till diskussion tidigare, utan kom som en nyhet för oss när handlingarna till årsmötet kom, säger hon.

I stället för en tidning föreslås, enligt motionen, en tjänst på kansliet som kan arbeta helt i digitala kanaler med att ”informera om föreningens åsikter, bevaka biblioteksverksamhet och bibliotekspolitik samt stimulera en god och allsidig debatt kring biblioteksfrågor”.

Hur stor risken är för att förslaget går igenom, när styrelsen yrkat avslag, vet Annika Persson inte.

– Det är ju tre tunga företrädare som vill det här. Och jag har lite svårt att se att de skulle motionera utan ha en chans att vinna. Men det beror helt på vilka som åker till Helsingborg, där årsmötet hålls. Och röstar.

I Svensk Biblioteksförening har man två typer av medlemmar, dels institutionsmedlemmar som är biblioteken själva, dels individuella medlemmar som ofta är biblioteksanställda, men också kan vara personer som är engagerade i biblioteken. När man röstar vid årsmöten har de institutionella medlemmarna fler röster och får rösta via ombud. De individuella medlemmarna har en röst och kan inte rösta via ombud.

– Det är en fri och oberoende tidning som har en stark ställning, som de vill lägga ned. Och det nämns inte i motionen, men det är en enorm skillnad mellan en oberoende tidning och ett föreningskansli. Det framgår inte att det faktiskt inte går att byta en tidning mot en medarbetare på kommunikationsavdelningen. Från mitt perspektiv har man helt olika uppdrag, säger Annika Persson.

Hon vill att folk ska åka till Helsingborg och rösta den 16 maj för att behålla tidningen.

– Åtminstone tills det har förts en ordentlig diskussion bland medlemmar och läsare. Motionärerna har inte fört den här debatten i några offentliga kanaler.

– Tidningen kostar upp emot tre miljoner om året. Den kommer väl ut ungefär en gång i månaden och passar kanske de individuella medlemmarna bättre i sitt format och i sitt sätt att jobba. Om vi skulle spara in de pengarna skulle vi bland annat kunna skapa en digital plattform som skulle kunna fungera mer interaktivt och vara mer snabbfotad. Vi behöver ha en snabb dialog och en omvärldsbevakning. Och det kanske inte riktigt Biblioteksbladet klarar, säger Torbjörn Nilsson, som är stadsbibliotekarie i Malmö och en av dem som står bakom motionen.

På frågan om det går att jämställa en fri, oberoende och granskande tidning med en kommunikatör på kansliet svarar Torbjörn Nilsson att det inte finns angivet i stadgarna att föreningen ska ha en sådan.

– De uppsatta mål som finns inom föreningen är att opinionsbilda och att öka beslutsfattares kunskap om biblioteken och som jag ser det tillgodoses de målen bättre genom en digital redaktion, säger Torbjörn Nilsson.