Gå direkt till textinnehållet

Åtal mot filmare som dokumenterade konstprojekt

Konstnären Saga Berlin åtalas för graffitimålningen av Hägerstensbadet. De tre filmare som dokumenterade klottrandet ställs också inför rätta. Hur filmarna agerade under själva skeendet är av betydelse, säger tryckfrihetsexperten Nils Funcke till Journalisten.

På måndag inleds rättegången i Södertörns tingsrätt. Enligt åklagare har fotokonstnären Saga Berlin gjort sig skyldig till grov skadegörelse när hon tillsammans med ”okända gärningsmän” i september 2016 fyllde Hägerstensbadet i Stockholm med graffiti, för konstprojektet ”Uppfinn något eller dö”.

Målsäganden Stockholms stad kräver nu ersättning för saneringen, som kostade 326 000 kronor.

Även de tre filmare i 25-årsåldern som anlitats av Berlin för att dokumentera konstprojektet åtalas, i deras fall för medhjälp till grov skadegörelse.

Journalisten har tagit del av det yttrande som försvararen till en av de tre filmarna skrivit inför tingsrättsförhandlingarna. Advokaten bestrider åtalet med hänvisning till att filmningen av den tillfälliga grafittimålningen skyddas av anskaffarfriheten i yttrandefrihetsgrundlagen. Hon betonar att filmningen var en del av ett konstprojekt avsett att offentliggöras, varför det ”är uppenbart att filminspelningen inte står i strid med yttrandefrihetens ändamål, utan utgör en självklar del i ett fritt konstnärligt skapande och meningsutbyte”.

Grov skadegörelse omfattas heller inte av undantagen från anskaffarfriheten, argumenterar advokaten; det är varken ett allvarligt brott mot rikets säkerhet eller ett brott som genom anskaffningssättet undantas från anskaffarfriheten (exempelvis tillgreppsbrott, olaga tvång eller dataintrång).

Journalisten och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke har inte följt fallet, men konstaterar att anskaffarfriheten generellt är långtgående och är ett av de kugghjul som tillsammans garanterar den fria åsiktsbildningen.

– Utan att kunna detaljerna i det här fallet skulle jag luta åt att den som dokumenterar och sprider det på något sätt faller in under yttrandefrihetsgrundlagarna, där anskaffarfriheten finns, säger han.

– Men sättet för anskaffandet kan vara brottsligt. Om de olovligen har vistats vid bassängen kan det vara olaga intrång. Det är viktigt att hålla isär det där. Man får anskaffa uppgifter, men det finns ett undantag som gör att det kan vara brottsligt, om man begår vissa gärningar i anskaffandet.

Hur filmarna agerade under själva skeendet är också av betydelse, framhåller Nils Funcke. 

– Har någon av dem varit aktiva och exempelvis gett instruktioner till grafittimålarna, skulle de väl eventuellt kunna bli medskyldiga. Har de passivt bara stått och filmat skulle jag säga att det spelar mindre roll på vems uppdrag det sker.

Fler avsnitt
Profilen

”Socialreportaget finns knappt längre”

Christoffer Hjalmarsson har levt 36 dagar på gatan och suttit 30 dagar i fängelse.
Fler profiler