Gå direkt till textinnehållet
Bild på författaren
Helena Giertta
Chefredaktör

Det finns inte EN lösning

30 miljoner sidvisningar om dagen, tre miljoner dagliga unika besökare. Aftonbladets digitala framgångar är enorma. Ändå får tidningen fortfarande bara 30 procent av sina intäkter från den verksamheten, enligt senaste kvartalsrapporten. 70 procent av intäkterna kommer från papperstidningen, som i dag köps av cirka 150 000 personer.

Intäkterna från papperstidningen minskar, upplagan faller och ännu mer minskar annonsvolymerna. Trots att de digitala intäkterna ökar så kan de inte kompensera tappet.

Siffrorna är egentligen helt absurda. Hur är det möjligt att 150 000 pappersläsare ger så ofantligt mycket mer i intäkter än tre miljoner digitala läsare/tittare.

För journalistiken har det liten eller ingen betydelse vilken plattform den publiceras i. Men ekonomiskt verkar det ha avgörande betydelse. En digital läsare genererar helt enkelt bara en bråkdel så mycket intäkter som en analog.

Annons Annons

Det borde mana till eftertänksamhet för alla mediehus. Hur ska den digitala utvecklingen se ut, om räckvidd och kvantitet inte är lösningen? Om inte ens giganten Aftonbladet får mer än 30 procent av sina intäkter från nätet, hur ska då mindre tidningar klara det?

Det finns flera lokaltidningar som försöker navigera i den nya medievärlden på sitt eget sätt. Vi har Barometern, som håller en stabil upplaga, har sina lokalredaktioner kvar och gör en tidning nära läsarna. Ekonomiskt drivs den av en stiftelse som har ett publicistiskt mål, nämligen att ge ut tidningen Barometern. Det räddar den från ägare med kortsiktiga vinstintressen.

Vi har också Kristianstadsbladet och Norrtelje Tidning som ökar i upplaga. De har sin specifika publik i fokus och gör uppenbarligen rätt. Men vad är det i dessa tidningar som skiljer sig från dem som tappar både i upplaga och annonsintäkter?

Jag tror inte att det finns en enda lösning som gäller alla, eller som kommer att rädda mediebranschen. Siffrorna för Aftonbladet är oroande, framförallt om man som medieföretag satsar på volym på nätet för att locka annonsörer.

Trots att i princip all utveckling sker på den digitala sidan, så hinner intäkterna inte ifatt. Tydligare än så kan branschens kris nästan inte beskrivas. För Aftonbladet handlar det om att få tillräckligt mycket intäkter från alla digitala kanaler, innan papperstidningen har tappat så mycket att den inte längre kan sponsra digital utveckling och jag hoppas de lyckas, överskottet hittills i år ligger på 163 miljoner kronor.  

Jag fick häromdagen frågan om hur det kommer bli, kommer medierna att klara sig?

Jag är i grunden optimist. Vi ser att det finns en stor publik som vill ta del av journalistik. 2014 började mer positivt än 2013, men under hösten har det varit svårt att fortsätta vara optimist med fortsatta neddragningar och ytterligare utarmning av journalistiken.

Trots det – jag tror att lokaltidningar som har sin egen publik för ögonen och hittar lokala lösningar för att få pengar till journalistik kommer att klara sig bra. Och mediehus som gör klart för sig själva vad de är och varför de finns till, kommer också att finna de ekonomiska lösningarna.

När spåningarna om framtiden görs, bör både publiken och de anställda bjudas in. Då ökar chansen att man hamnar rätt i sina satsningar.

Och kanske viktigast av allt: att spara sig ur den här omvälvningen kommer inte att gå. Innehåll och relevans för publiken är nyckelorden, som alltid, och det når man inte med färre journalister på redaktionerna.

***

I den kommersiella TV-världen verkar man inte ta alarmerande siffror om ökat streamingtittande så allvarligt. Tvärtom gör de alla samma analys: att TV-mediet är så starkt att man kan höja annonspriset med 18 procent (siffror från Dagens Media). Att allt fler tittar på TV via nätet, hindrar inte att linjär, broadcast-TV fortfarande lockar flera miljoner tittare till de största programmen och uppenbarligen är den publiken mer ekonomiskt intressant än de som tittar på annat sätt.

Fotnot: I veckan kom siffror från IRM som visar att lokaltidningarna ökat sin totala annonsförsäljning med en procent, Annonstappet i papperstidningen kompenseras med en ökning på digitala plattformar. Det är glädjande siffror, som jag hoppas är ett trendbrott. Se vår artikel här.

 

STICK

JOURNALISTEN ÖKAR PÅ NÄTET
I oktober började vi skicka ut vårt nyhetsbrev till alla medlemmar i Journalistförbundet, samtidigt började vi med webb-TV. Resultatet är att vi kraftigt ökat läsandet på Journalisten.se. Vi har under oktober haft mer än 200 000 sidvisningar, 125 000 sessioner och 75 000 unika besökare. Tack för förtroendet.

 

Fler avsnitt