Bengt-Åke Persson
Till minne av Bengt-Åke Persson.
Bengt-Åke Persson har avlidit i en ålder av 76 år.
Bengt-Åke brukade säga att han var född i Norrland när någon frågade. Mera precis gick knappast att vara. Som ”anläggarbarn” hade han flyttat runt med sina föräldrar på kraftverksbyggena i Mellannorrland. Tre år här, två år där, men aldrig tillräckligt länge för att få följa med på skolresorna som det samlades pengar till.
Det var först när han kom till Örnsköldsvik som han blev hemma. I den omfattande dansbandsskaran i staden på 60- och 70-talet blev han en profil. Han spelade med Blue Masters, Kustligan, Leif Pethers, Barracudaz och andra band och arbetade också med bokningar av Norrlandsbanden runt om i Sverige.
Vid den första månlandningen spelade bandet i Mariebergsgården vid Ångermanälven. Bengt-Åke avbröt spelningen när landningen var ett faktum och talade om för publiken vad som hänt. Sedan spelade bandet… ”Fly me to the moon”. Förstås.
Efter ”dansbandskarriären” startade BÅ egen fotofirma och gick därifrån till att bli anställd som fotograf på Örnsköldsviks Allehanda. Han fotograferade i helg och söcken och många bilder blev klassiska för tidningsläsarna, bland annat från resor med Modo.
Otaliga ”knäpp” senare ville han pröva en ny stad, ett nytt län och nya förhållanden. Det blev NSD i Luleå, från 1988. Hos NSD samarbetade han mycket med Kerstin Antilla i reportageserien ”Mitt i livet” och mötte norrbottningar i alla åldrar. Alla behandlade han med respekt och glatt humör.
Detsamma gjorde han med arbetskamraterna genom yrkeslivet och många vittnar nu om att han var deras mentor och vän.
På senare tid drabbades han av flera strokes och där sörjde han mest över att han förlorat så stor del av synen, en katastrof för en fotograf.
Han avled på Sunderby sjukhus i mitten av augusti, sörjd och saknad av familj, släkt och många goda kamrater.
Han sörjes närmast av hustrun Marianne Vestin, sonen Roland med hustrun Ellinor och sondottern Tora.
Marianne Westin























