”Regeringen borde skicka ett statsråd till Medin-rättegången”

Om en vecka (Torsdag 25/9) ställs tidningen ETC:s utrikesreporter Joakim Medin inför rätta i Istanbul för ännu ett fiktivt brott: ”medlemskap i en väpnad terrorrörelse och terrorpropaganda”. I själva verket baseras åtalet mot Medin på artiklar, inlägg på sociala medier, böcker och bilder som är relaterade till kurder och kurdfrågan. Joakim Medin riskerar tolv års fängelse. I en vanlig demokratisk stat kan aldrig en intervju betraktas som en terrorhandling, men Turkiet är ingen demokratisk stat.

Som bekant dömdes Medin på Valborgsmässoafton till elva månaders fängelse för förolämpning av Turkiets president Recep Tayyip Erdogan bara för att han ägnat sig åt journalistik. Och till mångas glädje kunde Medin lämna det ökända Marmara-fängelset utanför Istanbul i maj och kunde därmed närvara vid sin dotters födelse i somras. Med andra ord är Medin hemma i Sverige och slipper sitta i den turkiska domstolsbyggnaden.

Någon kan undra varför jag bryr mig om Medin-rättegången som äger rum långt bort från Sverige. Det finns tre anledningar.

Annons

1. För det första är det faktiskt ovanligt att en svensk journalist ställs inför rätta för sin journalistik. Men trots att Sverige är ett litet land har vi drabbats hårt av attacker mot journalister. Och vi får inte glömma att den som suttit fängslad längst i hela världen för sin journalistik är den svenske journalisten Dawit Isaak. Han har inte ens ställts inför rätta under de gångna 24 åren i fångenskap.
2. För det andra handlar det om en svensk utrikesreporters rörelsefrihet. Som jag nämnde ovan är Joakim Medin redan dömd villkorligt. Döms han igen kommer han efterlysas av de turkiska myndigheterna för att sitta i turkiskt fängelse. I det värsta scenariot kommer Turkiet anmäla Joakim Medin till Interpol. Blir Joakim Medin anmäld till Interpol är det många länder han inte kan flyga till. Hur ska han ägna sig åt utrikesjournalistik med en Interpol-efterlysning på sig? Till skillnad från skandinaviska och nordeuropeiska länder, som är trötta på tusentals turkiska efterlysningar på oliktänkande, tar många utomeuropeiska länder Interpol-efterlysningar på allvar. Många minns nog svensk-turkiske journalisten Hamza Yalcin som frihetsberövades i Spanien i mer än en månad efter att Turkiet efterlyst honom för ”terrorbrott”. I själva verket handlade brottet om hans Erdogan-kritiska artiklar i den turkiska tidningen Odak! Det turkiska rättsväsendets förföljelse av Medin kan skapa flera hinder för Medins utrikesjournalistik alltså.
3. För det tredje lever vi i en samtid där pressfriheten motarbetas från Vita Huset till Kinesiska muren. Antalet länder med pressfrihet blir allt färre medan allt fler journalister placeras bakom galler för sitt arbete. De länder som har en fungerande press- och yttrandefrihet bär ett tungt ansvar för det fria ordet. Därför bör den svenska regeringen stå upp tydligt och bestämt för Joakim Medin. Ett sätt att visa upp stöd för Medin och pressfriheten är att en hög representant för den svenska regeringen närvarar i domstolen i Istanbul när rättegången mot Joakim Medin inleds.

I den bästa av världar skulle vår regering skicka vår utrikesminister Maria Malmer Stenergard till Medin-rättegången. En sådan handling skulle för alla despotiska regimer signalera att Sverige vägrar kompromissa om det fria ordet och inte överger sina oskyldiga journalister som bara gör sitt arbete.

Till sist: I en normal stat skulle inte Joakim Medin dömas till fängelse för sin journalistik.  Men jag är rädd att Erdogan-styrda rättsväsendet kommer döma Medin  till fängelsestraff bland annat för att visa Erdogan stark inför hemmapubliken och odla rädsla hos utländska journalister att rapportera om dagens Turkiet med med kritiska ögon. I och med att Joakim Medin redan är i Sverige räknar Ankara med att en dom mot honom inte kommer att störa relationerna med det nya Nato-landet Sverige.