”Beslutet om offentlighetsprincipen i friskolor är ingen game-changer”
Debatt Ja, det är ett historiskt beslut att offentlighetsprincipen nu införs i friskolor. Men någon “game changer” för öppenhet kommer det inte bli. För de journalister som granskar skolfrågor lär detta bli en besvikelse. Därför kommer vi fortsätta att kräva ökad insyn i friskolor
På torsdag den 21 maj röstar riksdagen om förslaget att införa offentlighetsprincipen i friskolor. Förslaget ingår som en del av Tidööverenskommelsen och reglerna träder i kraft den 1 januari 2027.
Journalistförbundet ser dagens besked som ett första viktigt steg för att öka insynen i privata skolor. Med de nya reglerna kan journalister och andra ta del av allmänna handlingar på plats på skolorna och skolorna har även en skyldighet att lämna ut handlingar skyndsamt. På så sätt är förändringen historisk och principiellt viktig.
Men tyvärr finns det också begränsningar som kommer att göra att förändringen inte får så stort genomslag i praktiken. Den må vara historisk, men någon “game changer” är den tyvärr inte. De nya reglerna hade kunnat bidra till en ökad förståelse för vad de privata skolorna använder skattepengarna till. Det hade kunnat fylla en ännu större funktion, men förslaget är utformat på ett sätt som begränsar insynen i onödan. Det handlar dels om vilka uppgifter som kommer att omfattas av sekretess, dels om de lättnadsregler som föreslås för mindre skolor.
Sekretessreglerna som gäller för offentliga skolor går inte att direkt översätta till privata. Inte minst ekonomiska uppgifter hos friskolor träffas av sekretessbestämmelser om affärs- och driftsförhållanden på ett sätt som inte är fallet i kommunala skolor. Att bara införa samma regler för privata och kommunala skolor skulle därför inte vara möjligt. För att undvika att uppgifter sekretessbeläggs hos friskolorna innehåller förslaget regler om vilka uppgifter som friskolorna ska vara skyldiga att lämna ut.
Problemet är att det är väldigt begränsat vilka uppgifter som omfattas. Det handlar om uppgifter i underlag för mottagande och urval av elever i avslutade ärenden, uppgifter i ärenden om anställning och lön, antal elever och sammansättning av grupper, betyg och lärartäthet. Men när det gäller uppgifter om ekonomi – och därmed om hur skattemedel används i praktiken – saknas det undantag. Mycket lär därför även fortsatt vara hemligt, på ett område som de flesta nog anser att det vore rimligt att granska.
För journalister som bevakar skolfrågor och vill kartlägga hur skattepengar används lär de nya reglerna knappast underlätta. För elever och föräldrar som hade önskat sig mer insyn för att kunna bedöma risken för ekonomiska problem på en privat skola lär lagändringen inte heller hjälpa.
Till detta kommer att mindre privata skolor kommer att omfattas av lättnadsregler som gör att de inte behöver följa alla krav som ställs på kommunala skolor till exempel när det gäller att lämna ut handlingar skyndsamt.
Att även friskolor nu kommer att omfattas av offentlighetsprincipen är en milstolpe. Men när det gäller att i praktiken få reell insyn är den här milstolpen bara ett första steg.
Listan med uppgifter som inte omfattas av sekretess måste utökas. Även mindre privata skolor måste prioritera att leva upp till lagkraven som deras kommunala motsvarigheter redan lyder under. Alla skolor ska gå att granska på samma villkor. Journalistförbundet kommer därför att fortsätta argumentera för mer öppenhet såväl i friskolor som i annan offentligt finansierad verksamhet.
Ulrika Hyllert
ordförande Journalistförbundet
