”Så här flyttar nättrollen fokus”

26 september, 2018

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

DEBATT Lina Makboul har arbetat som journalist i över 20 år. Hon har granskat gängkriminella, politiker, terrorister och extremister. Aldrig har hon utstått lika mycket hat som när hon granskade mediernas roll under #metoo-hösten 2017. Här berättar Uppdrag gransknings reporter själv om hur hon upplevde arbetet bakom årets mest uppmärksammade reportage ”#metoo och Fredrik Virtanen”.

Att motta saklig kritik ingår i mitt jobb som journalist. Men det som hände våren 2018 var något helt annat. Att utsättas för ett drev är vidrigt. Att utsättas för hat är hemskt. Att mobbas av okända människor som anser sig vara representanter för en feministisk revolution är fruktansvärt.

I februari fattades ett redaktionellt beslut på Uppdrag granskning. Jag skulle granska mediernas roll under #metoo-hösten 2017 och UGs avgående projektledare, Nils Hanson skulle bli min redaktör.

Min utgångspunkt var, som i alla andra jobb jag har gjort, att ta reda på fakta och att kritiskt ifrågasätta allt och alla.

Jag läste allt jag kom över och kontaktade några av männen som anklagats. Flera hörde av sig. En av dessa var Fredrik Virtanen. Känd nöjesjournalist som fram till oktober 2017 även arbetade som fristående kolumnist på Aftonbladets ledarsida. Han hade förlorat sitt jobb och sin heder efter att ha hängts ut på Expressens löpsedel med namn och bild – anklagad för bland annat våldtäkt.

Vi bestämde träff, och kort därefter tackade han ja till medverkan. Från den dagen fick jag tillgång till hela hans liv. I samma veva tog jag kontakt med medieprofilen Cissi Wallin. Hon var också positiv. Vi bokade tid för en intervju.

I det här läget visste jag ännu inte vilken historia jag hade framför mig. Jag arbetade förutsättningslöst. Försökte nå inblandade. Höra deras version.

Jag gick med i journalisternas metoo-grupp, #deadline, för att få inspiration och söka kontakter. Kort sagt, jag arbetade utifrån grundläggande journalistiska metoder.

När det kom till gruppens kännedom att UG gjorde en undersökning relaterad till #metoo hände något jag aldrig hade kunnat förutse. Bland kollegorna i gruppen utbröt en hetsig diskussion om huruvida min, ännu odefinierade, granskning var lämplig. Jag valde att presentera mig och redogjorde för min professionella intention. Men kollegorna i Facebookgruppen hade ingen större förståelse, utan betraktade i det närmaste mitt journalistiska arbete som spionage. Flera metoo-administratörer kontaktade mig för att pumpa mig på information om mitt reportage, för att sen gå ut på bred front och varna för min granskning i flera metoo-grupper.  Jag valde att lämna #deadline.

Jag insåg med förvåning att denna Facebookgrupp, som nästan bara utgjordes av journalister, var helt ointresserad av transparens. Just denna del av samhällskroppen, som journalisterna själva skapat, borde helt enkelt inte granskas.

Nu började påtryckningarna. Mejl strömmade in från kvinnliga journalister. Deras budskap var tydligt. Det här skulle inte granskas. Ur ett av mejlen:

”Kan du förklara vad det är du håller på med? Fattar du själv vad det är du utsätter människor för och den skada du riskerar att göra, irl. Gör dina chefer det?”

En kollega gick längre än de andra.

Hon ringde upp mig och talade metaforiskt till mig:

”Att granska #metoo är som att kritisera en polis som hjälper ett barn över gatan.”

Jag insåg här att min granskning skulle innebära ett visst motstånd. Detta var inget nytt för mig. Det som var nytt var att de som försökte påverka mina publicistiska beslut inte ens personligen var under lupp. Dessa kollegor tyckte att det fanns ett helt ämne som borde undantas från traditionell journalistisk bevakning. Som skulle lämnas ifred.

Den offentliga versionen löd som följer: Fredrik Virtanen var skyldig till våldtäkt, olämpligt språk på sociala medier och allt däremellan. Beviset för detta var att flera anonyma kvinnor samt Cissi Wallin vittnade om att det var så.

Det var därför avgörande för mig att komma i kontakt med dessa kvinnor för att höra deras historia.

Jag ville ha förstahandsuppgifter, inte andrahandskällor. Detta är helt grundläggande för en journalist. Sök upp källan. Skaffa dig en egen bild av det som hänt. En av de anonyma källorna var en kvinna i Mellansverige. När jag lyckats ta reda på hennes identitet kontaktade jag henne via sms. När sms-svaren jag fick var kryptiska och obegripliga valde jag att ringa numret. Ett barn svarade. Jag frågade efter barnets mamma och fick beskedet att hon var bortrest. Därefter avslutade jag samtalet.

När mamman fick vetskap om mitt samtal kontaktade hon Cissi Wallin. Något som blev till regel under mitt arbete. De flesta anonyma kvinnor som anklagat Fredrik Virtanen vägrade ta mina samtal eller svara på mina meddelanden. Och flera av dem rapporterade direkt till Cissi Wallin.

Telefonsamtalet där ett barn svarade blev startskottet för en kampanj mot mig. Cissi Wallin avbokade den inplanerade intervjun med motiveringen att det inte kändes bra i magen, eftersom jag ”jagar barn”.

Jag skickade henne skärmdumparna från sms:en och beskrev händelseförloppet.

Jag var aldrig orolig. Mitt agerande var ett standardförfarande. Cissi Wallin hade själv jobbat som journalist inom public service och skulle säkert förstå att vissa nummer används av barn trots att numret är listat på en förälder.

Det gjorde hon inte.

Den 27 mars kom hennes första inlägg på Instagram:

”… deras agenda är att hitta något som ’sänker oss ’(…). Visa på att vi ljugit, uppviglat, gått över gränsen. Det är inga tvivel om vad de försöker gräva fram. Dom jagar polisanmälningar, våra vittnen i dessa, ringer målsägares barn (!) och förklarar bort det som ’misstag ’ (ändå fortsätter de prata med barnet och ber om att få kontakt med mamma) och andra uppenbara övertramp i jakten på ’sanningen’.”

UGs redaktionsledning kallade till ett möte och beslutade att man inte skulle svara på anklagelserna. Ett beslut som med facit i hand var mycket tveksamt.

För det vi inte förstod i det läget, var att detta bara var början på en lång och smutsig kampanj, riktad mot min person i första hand, men som också skulle komma att skaka UG i grunden.

Det första inlägget fick stor spridning och publicerades även på Wallins Facebooksida.

Det dröjde inte länge förrän vänner och bekanta hörde av sig för att göra mig uppmärksam på den aktivitet som pågick på sociala medier.

En vän inom kultursektorn ringde. Hans röst var allvarsam. Han bad mig lägga ner reportaget. Han förklarade att jag inte visste vad jag gav mig in på. Att ifrågasätta Cissi Wallin är att kasta skit på hela #metoo-rörelsen. Det spelade ingen roll vad som var sant eller inte.

Jag frågade om det inte låg i allas intresse att komma så nära sanningen som möjligt.

Jag minns inte vad han sa ordagrant, men han svarade något i stil med att ibland måste spelreglerna sättas ur spel på grund av det oklanderliga ändamålet.

Den 17 april skrev Cissi Wallin på Instagram att jag sysslar med ”Häxbränning bara i lite nyare tappning”. Hon skrev att hon hade bevis, men presenterade inga. Vidare sa hon sig veta att ”X antal anonyma brottsoffer” var rädda för att jag jagat och pressat dem. Sen publicerade hon de frågor jag skickat henne i förväg.

Jag och Nils Hanson hade kontaktat henne igen. Vi ville göra vårt yttersta för att alla parter uttalade sig i reportaget, men vår intention slog fel.

Speciellt en av våra frågor väckte raseri. En fråga jag ville ställa därför att Cissi Wallin själv har uttryckt att hon är en makthavare. Och för att hon är att betrakta som ansvarig utgivare när hon publicerar sig för sina tiotusentals följare. Frågan handlade om Fredrik Virtanens närmaste:

”Tänkte du på konsekvenserna för hans familj”

Men frågan missförstods. Man valde att tolka det som att jag undrat om hon tänkte på sin påstådda gärningsmans familj när hon gjorde sin polisanmälan 2011. Det framgick tydligt av mina frågor att jag avsåg tidpunkten för Cissi Wallins publicering på sociala medier hösten 2017, fem år efter att polisutredningen mot Fredrik Virtanen lagts ned.

Frågan hade redan ställts till henne vid två tidigare tillfällen, i Resumé och i P1:s Söndagsintervju, utan att detta ledde till några reaktioner.

Trycket ökade på Uppdrag granskning. Feministiska tidskrifter ringde. Folk krävde svar. Och UG svarade. Men det spelade ingen roll. Tre dagar senare, den 20 april, gick Cissi Wallin ut med nya påståenden: Hon påstod att Uppdrag granskning jagade henne, trots att hon tackat nej till medverkan. UG skulle ha smygfilmat henne på Knytblusmanifestationen i Stockholm. En kollega namngavs. Inget av detta var sant. Men påståendet fick fäste. Och följarnas kommentarer rasade.

Cissi Wallin fortsatte att publicera inlägg om mig och Uppdrag granskning. Hon påstod gång på gång att vi jagade brottsoffer och skuldbelade dem. Hon refererade upprepade gånger till den dystopiska serien ”The Handmaid´s Tale” om ett totalitärt samhälle där kvinnor förtrycks, våldtas och bara har existensberättigande för sin fertilitet.

I kommentarsfälten uppmanades anhängare att anmäla det ännu inte färdigklippta eller publicerade programmet till Myndigheten för press, radio och tv. Jag själv skulle anmälas till mitt eget fackförbunds yrkesetiska nämnd (YEN). Mina fackliga representanter inom SJF var vänliga nog att hjälpa Cissi Wallins upprörda följare genom att direkt i trådarna beskriva tillvägagångssättet vid YEN-anmälan.

En person var särskilt aktiv. Han gick in flera gånger i trådar och skrev att reportern heter Lina Makboul. Han länkade till mitt konto på Instagram och ledde den uppretade folkmassan mot mig. Man rotade i mitt förflutna. Använde uppgifter om mig, förvanskade dem och gjorde allt för att framställa mig som en vedervärdig person. Man var ute efter min trovärdighet. Jag stängde ned mitt Instagramkonto.

Jag måste uppehålla mig en stund vid hatet. Vid den mardröm som uppstår när falska anklagelser viner genom luften. När hundratals främlingar sveps med. När fakta inte biter. När sanningen har sålts på auktion och folkdomstolens pöbel marscherar genom sociala medier på jakt efter blod. Det handlar om människor som säger sig stå upp för det goda. Några av dem satt på min arbetsplats.

En anklagelse återkom vid fler tillfällen än de andra. Att jag, Lina Makboul, skuldbelägger brottsoffer. Och det är här vi kommer till den springande punkten.

Till det som rör grundprinciperna i vårt rättssamhälle. Demokratins grundvalar. En människa har rätt att betraktas som oskyldig tills motsats bevisats.

Polisens omfattande förundersökning kunde inte styrka brott, därför vet vi inte vad som har hänt mellan Fredrik Virtanen och Cissi Wallin. Det vet bara de. Men deras historier går isär. Så hur ska vi någonsin kunna söka sanningen om vi inte får ställa frågor? Till det påstådda offret, och den påstådde gärningsmannen? Om inte deras versioner får höras?

När det dessutom visar sig att medier sprider oriktiga uppgifter om den utpekade gärningsmannen, är det då inte rimligt att berätta om detta?

Den 22 maj blev vi färdiga med programmet och nu återstod bara efterbearbetning.

Enligt UGs riktlinjer skickades citat och allt som rör medverkande ut för synpunkter. Deadline sattes till den 23 maj klockan 13.

Cissi Wallin hörde av sig en och en halvtimme före vår deadline.  Hon ville nu ställa upp i programmet. Hon ställde som krav att ha med sig ett eget tv-team. Och att intervjun skulle göras i Stockholm. Vi accepterade alla hennes önskemål.

Vi satte oss i möte på redaktionen. Jag lyfte frågan först – vem ska göra intervjun?

Jag förklarade för mina kollegor och chefer att det inte kändes bra att intervjua någon som ägnat de senaste månaderna åt att sprida hat och lögner om mig. Vi diskuterade saken fram och tillbaka och till slut lät jag mig övertalas till att göra intervjun.

Fredag den 25 maj flög jag och min kollega Henrik Bergsten till Stockholm.

Jag var livrädd när jag satte mig på planet från Göteborg. Orolig för vad som skulle hända. Cissi Wallin hade lagt ut i journalisternas metoo-grupp, #deadline var och när intervjun skulle göras.

Eftersom Wallin valt att ta med ett eget tv-team anade vi att hon skulle göra en egen publicering. Vi kände redan till många av svaren på våra frågor och nu handlade det om att få in bemötanden på flera specifika punkter. Före intervjun fick Wallin se delar av reportaget för att ges möjlighet att reagera på det.

Men intervjun blev inte bra. Precis som jag hade befarat. 

Cissi Wallin la ut sin egen oklippta version innan vi hunnit tillbaka till Göteborg. Idag har den fått över 800 000 visningar. Nästan lika många som sett UGs program.

En del tycks tro att hennes klipp i själva verket är UGs reportage.

Lördagen den 26 maj publicerades ett inlägg som nästan stoppade programmet från att sändas. Cissi Wallin påstod att jag och Fredrik Virtanen var vänner sen tidigare.

Det var en helt grundlös anklagelse och UG dementerade uppgifterna på nätet, men det spelade ingen roll. Så tycks logiken på sociala medier fungera. Den som anklagar först vinner. Oavsett sanningshalt.

Söndagen den 27 maj var det mors dag. Jag hade bestämt mig för att stänga av allt och fika med sonen. Vi var på väg till ett kafé när telefonen ringde. Jag såg att det var min chef, Ulf Johansson, och svarade. Han berättade att just nu låg på bordet att ställa programmet – anklagelserna om vänskapskorruption var allvarliga.

I denna stund öppnade sig ett svart hål under mina fötter.

Jag förstod att det till slut hade hänt. Kampanjen hade börjat bära frukt. Det var inte bara Cissi Wallins följare som misstrodde mig. Mina kollegor i Uppdrag gransknings ledning hade börjat vackla. Jag tror inte jag behöver förklara vad det innebär för en person vars hela profession bygger på trovärdighet.

Jag skickade hem en besviken son och ägnade de närmsta timmarna åt den förnedrande uppgiften att rentvå mig från de falska anklagelserna om vänskapskorruption.

Till er som fortfarande tvivlar: Jag hade aldrig träffat Fredrik Virtanen innan jag började med den här granskningen.

UG la ut programmet på SVT Play klockan 06.00 den 30 maj.

Reaktionerna som följde var helt unika.

På sociala medier och i offentligheten hördes bara motstånd.

Från kollegor och vänner rådde arktisk tystnad.

Men via sms, Messenger och mejl strömmade lovorden in. Från män och kvinnor, från alla möjliga platser och samhällsklasser, som tackade mig för andra perspektiv och mitt mod. Några med en reservation - att inte offentliggöra eller citera deras beröm.

Bara några få modiga personer vågade stå upp för mig offentligt. Jag kommer att vara dessa människor evigt tacksam.

Dagen efter sändning uppdagades att jag inte varit ensam måltavla för drevet.

SVT:s programdirektör Jan Helin skrev på sin blogg att han under ett par dygn fått 150–200 mejl i sin inbox med identiska formuleringar, som ifrågasatte programmet och mig som journalist.

Och flera medier rapporterade att hos Myndigheten för press, radio och tv haglade anmälningarna in.

Aldrig tidigare hade ett program anmälts fler gånger. 2189 anmälningar.  

Ett rekord som kanske aldrig kommer att slås. Myndigheten har tillsatt en extra tjänst enkom för att arbeta med UG:s program ”#metoo och Fredrik Virtanen”.

Nästan en månad efter att programmet sänts kom fällningarna i Pressens Opinionsnämnd. Tio tidningar av elva fälldes. Och de artiklar om Fredrik Virtanen i Expressen och Svenska Dagbladet som vi granskat klandrades för brott mot god publicistisk sed.

Fällningarna var historiska. PONs dom var hård över mediernas excesser under hösten 2017.

”Skadan är oförsvarlig”, skrev Allmänhetens Pressombudsman Ola Sigvardsson på DN Debatt den 25 juni. ”Svaga belägg och allvarliga konsekvenser för de utpekade. Så skapar man oförsvarliga publicitetsskador.”

Den efterföljande självrannsakan, mediedebatten om hösten 2017 lyste med sin frånvaro. Mediesverige gick på semester. Det gjorde även Expressens chefredaktör Thomas Mattsson som vägrade svara på Uppdrag gransknings frågor.

Men på sociala medier var debatten högst levande. Men den handlade inte om mediernas haveri. Den handlade om mig. Totala främlingar, som aldrig träffat mig gav utlåtanden om min personlighet och mentala stabilitet. Och en del berättade hur de skulle skada mig fysiskt.

Jag tog tidigt skärmdumpar på nästan samtliga hatiska och hotfulla uttalanden.

Jag har sparat dem. Och jag undrar hur människor som säger sig ta parti för kvinnors rättigheter kan uttrycka sig så här mot en kvinna.

De omdömen om mig som nu följer är tagna från kommentarerna till en enda postning av Cissi Wallin.

”Psyksjuk.”

”Jag hade velat ge henne en smocka vid första frågan.”

”Det finns en speciell plats i helvetet för kvinnor som henne.”

”Smutsig attityd av reportern, vill klubba henne i huvudet.” ️

”Borde få sparken.”

”Vidrig människa.”

”Känslokall.”

”Vilken liten människa hon är, denna Lina, och urusel journalist.”

”Motbjudande.”

”Önskar tyvärr den jävla satkärringen till ’reporter’ döden.”

Dessa kommentarer ligger i skrivande stund kvar på Cissi Wallins konto och det finns många, många fler.

Så här trollar man bort en viktig debatt om mediernas roll i ett samhälle som mer än någonsin behöver en etisk och trovärdig press.

Så här flyttar nättrollen fokus från avgörande publicistiska frågor och de verkliga problemen till att handla om en reporter och hennes personlighet.

Frågor om vilken makt, inflytande och ansvar innehavare till Instagramkonton med tiotusentals följare egentligen har lämnas obesvarade.

Ansvarsutkrävandet av mediehusens ansvariga utgivare ignoreras.

Kvar finns bara floder av lögner, hat och hot.

Riktade mot mig.

 

                                                                                          Lina Makboul                                                             reporter, Uppdrag granskning, SVT

 

Fotnot: Läs Cissi Wallins replik här.

 

Kommentarer

Det finns 49 kommentar på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.
Inlagt av Cecilia Andren ons, 2018-09-26 13:59

Jag tar inte ställning i sak - dvs om LMs eller CW beskrivning av hur reportaget byggdes upp. Men jag har en retorisk fråga till LM - ”tänkte du på CWs familj när du bestämde dig för att göra reportaget”?

Inlagt av Anna ons, 2018-09-26 15:13

Problemet är inte att granska hur medierna hanterade metoo. Det är jättebra. Problemet är att hela programmet ställde Virtanen och Wallin mot varandra som om det var skuldfrågan som skulle avgöras, inte mediernas roll. UG gjorde sig till en slags domstol i fallet istället för att gå till botten med mediehusens agerande. Det var intrycket som många av oss fick av att se programmet. Helt utan påverkan från Cissi Wallin. Ledsamt att en reporter får utstå elaka drev och det är aldrig okej. Dock lite synd att självinsikt fortfarande saknas om att programmet och granskningen inte var väl utförd, utan bristfällig och missade målet som det sade sig ha. UG måste också förstå vilken makt man har som redaktion och hur skrämmande det är för vem som helst att behöva delta som ”anklagad” i programmet. Från det finns inte heller mycket att värja sig från. Det om något fastställer en allmän sanning hos en stor del av svenska folket. Bristen hos många av UG:s granskningar är att de inte vrider och vänder på perspektiv utan driver en tes och slår fast.

Inlagt av Pierre Gräff ons, 2018-09-26 15:36

Nu var det inte Lina som bestämde att reportaget skulle göras, det var ledningen för Ug. Så hon utförde bara ett legitimt uppdrag. Och efter att ha sett reportaget är det ju bara att konstatera att de som gör Metoo en otjänst, det är Wallins fotsoldater.

Inlagt av Ruttger ons, 2018-09-26 15:59

Skulle kunna vara en intressant frågeställning, och; Jämför du LMs reportage i UG med CWs publicering på sociala medier? Samma sak? Jämförbara metoder, där granskade kommer till tals (före publicering!)??

Inlagt av Vet hut! ons, 2018-09-26 16:18

@Cecilia: Utan att ta ställning i sak - det stavas Konsekvensneutralitet - https://www.svd.se/journalister-ska-inte-ta-hansyn-till-konsekvenserna. Läs länk, speciellt delen om familjen Sincari. Det kanske breddar din kunskap om journalistens sanna uppgift. Att "kill the messenger" är inget som är meetoo-rörelsen värdigt.

Inlagt av Tove Sätter ons, 2018-09-26 16:58

Skilj på hat och på argumenterande! Det är inte ok att låta hatfyllda känsloutlevelser i ett kommentarfält karaktärisera även de som förhåller sig kritiskt. Det uppstår en glidning i den här beskrivningen som drar ner nivån. Det existerade dessutom en kritik inom metoo-rörelsen av Cissi Wallins agerande och redan innan UG. Det borde vara möjligt att beskriva bredden hos metoo. Administratörerna i hashtaggarna har jobbat enligt principen INGA NAMN. Idag tror många att det är tvärtom. Hur kan det ha blivit så fel? Jag tycker UG delar ett ansvar för den osanna bilden i det avseendet. En annan är Hedenmo med sin polariserande hållning. Inte heller hon har ansträngt sig tillräckligt. I mediernas uppdrag ingår inte bara att belysa att det handlar om vittnesmål utan möjlighet till kontroll och av varierande natur utan också att belysa den stora mängden av allvarliga händelser i närtid plus det viktiga faktum att det är väldigt många som valt att ändå inte berätta inom metoos ram. Istället efterlyser hon ett kritiskt tänkande som enbart drabbar en sida av saken.

Inlagt av Anna G ons, 2018-09-26 17:09

Drev som detta är givetvis oacceptabelt. Kritik ska riktas mot programmet och dess ansvariga, inte mot enskilda medarbetare. MEN jag skulle ändå önska ett ordentligt svar på några av de saker som gör att programmet faktiskt förtjänar att bli kritiserat. Varför drar man upp Cissis reation (fniss i telefon) efter våldtäkten när detta faktiskt är en av många högst normala reaktioner på en våldtäkt? Varför fragår man inte FV om hur han kan vara säker på att han i hans "dekadenta rockstjärneliv" - där det väl också fanns olika sorters rusmedel involverat - inte har skadat någon annan? Varför får det stå helt okommenterat att han inte forstår hur det kan vara ett hot att skicka en nakenfilm på någon?

Visst, kritisera gärna mediernas roll i det hela. Det är bra. Men blanda inte äpplen och päron. Ifrågasätt inte enskildas vittnesmål och trovärdighet. Kvinnor som utsätts för sexuella brott får tillräckligt av den varan ändå. Det är DÄRFÖR ni fått kritik, inget annat.

Inlagt av Anette ons, 2018-09-26 17:19

Nu var det väl ändå CW som själv valde ge sig in i leken och som därmed måste tåla att bli granskad

Inlagt av Per Turesson ons, 2018-09-26 17:24

Har sagt det förut och säger det igen: Tack för en lika angelägen som grundlig granskning!
Kan någon förklara för mig vilken principiell skillnad det är mellan vad Lina utsatts för och vad den rasistiska mobb som härjar på sociala medier levererar?

Inlagt av Ellinor Ellieott ons, 2018-09-26 17:44

Något som verkligen skaver är hur du påstår att ni inte tar ställning i skuldfrågan, inte skuldbelägger brottsoffer osv. För ni VET ju inte vem som är skyldig. Men reportaget är extremt tydligt i vad man vill sända för signaler. Att FV är offret. Inga kritiska frågor riktade mot honom, bara ett evigt DALTANDE med honom. Programmet handlar inte om metoo, det handlar om FV's oskuld.

Jag instämmer med föregående kommentar. Tänkte Lina på Cissis familj när hon gjorde reportaget? För även Cissi - ett potentiellt våldtäktsoffer, och därtill nyförlöst, fick också utstå ett drev.

Inlagt av Hannes Qvarfordt ons, 2018-09-26 17:54

Cissi W publicerade en våldtäktsanklagelse. Lina M publicerar hennes till stor del offentliga reaktioner på granskningsreportaget. Ser du någon skillnad?

Inlagt av Ola Sandstig ons, 2018-09-26 17:58

Skrämmande skildring av hur ett drev tar form. Nog bland de värsta skildringar jag har tagit del av. Inga ämnen är heliga, inte heller #metoo. Stå på dig Lina!

Inlagt av Tomas ons, 2018-09-26 18:02

Konsekvensneutraliteten brukar ligga till grund när man publicerar alster som kan beläggas.

Inlagt av Christian Worén ons, 2018-09-26 18:16

Det är en rimlig fråga men det kanske Cissi själv skulle ha tänkt på innan hon startade drevet, for med förtal och spred detta till alla sina följare istället för att ställa upp i reportaget. Har hon gjort fel får hon ju stå för det, som alla andra ;)

Inlagt av Bertil Bergquist ons, 2018-09-26 18:30

Tack Lina Makboul för att du orkade slutföra detta reportage trots motståndet. Det är sorgligt att se att så många medierna ibland totalt frångår alla journalistiska etiska regler om t ex namnpublicering. Detta för att det handlar om en ”kändis”.
Tack för ett alldeles utmärkt utfört journalistiskt arbete Lina. All heder åt dig och Uppdrag granskning.
/Bertil Bergquist, pensionerad journalist.

Inlagt av Rolf ons, 2018-09-26 18:32

Vilken tragisk historia. Men jag tycker att det var ett balanserat, nyfiket och skarpt UG-reportage. Bra jobbat av Lina, hoppas att hon står på sig!

Inlagt av Tom Persson ons, 2018-09-26 18:47

Riktigt starkt utav dig att inte vika ner dig. Dom flesta med fler än 1 spår i hjärnan förstår dig och står bakom dig till 100%. Stå rakryggad och stark! Mvh Tom

Inlagt av Simon Lindmark ons, 2018-09-26 19:27

Det är så tydligt att rörelser som #metoo och liknande tagit religionens plats i vårt samhälle. Det finns präster, troende och kättare. Allt, t.o.m rättstatrns grundläggande principer kan frångås när prästerna sätter igång.

Inlagt av Fredrik Wilkens ons, 2018-09-26 19:40

Jag är inte journalist men blev väldigt tagen av denna berättelse. Näthatet är en varböld i vårt samhälle där rent brottslig aktivitet i form av t.ex. förolämpning och förtal får försiggå medan rättsvårdande myndigheter prioriterar annat. I efterhand har framkommit att den lynch-stämning som uppstod i samband med #metoo också svepte med sig ett antal oskyldiga offer. Att det finns modiga reportrar som i efterhand exponerar skeendet för vad det var tycker jag är något vi skall vara stolta över och särskild heder till journalisten som stod upp inför uppgiften och aldrig vek ner sig. Respekt!

Inlagt av Mikael Eriksson ons, 2018-09-26 20:00

Jag tycker att du är modig Lina. Stå på dig mot trollen och fortsätt leverera bra journalistik. Det behövs fler såna som du, inte färre.

Inlagt av JKO ons, 2018-09-26 20:01

För att spinna vidare på Cecilia Andrens kommentar e-postade jag Nils Hanson och kritiserade programmets utformning där en anklagad och den som anklagade fick ett teveprogram till förfogande. Det rätta forumet är domstol och inte nationell teve på bästa sändningstid. Ett sådant här program kan helt enkelt aldrig bli lyckat.

Flera program som UG sänt har tyvärr varit misslyckade då de polariserar så oavsett granskningarna i sak.

Inlagt av Chris ons, 2018-09-26 20:05

Kommentaren från Cecilia Andren måste vara skämtsamt menad ...? För det är väl uppenbart för varje erfaren journalist att den frågan är relevant att ställa till någon som offentligt hänger ut en annan person sex år efter ett påstått brott. Men däremot irrelevant att ställa till en undersökande reporter som söker svar i en uppmärksammad fråga?

(Obs: Jag har ingen åsikt när det gäller övriga aspekter av detta fall och vill ogärna pådyvlas några.)

Inlagt av Karin ons, 2018-09-26 20:05

Jo, det gör du faktiskt CA. Utifrån kontext gjorde LM helt rätt. Viktigt att makthavare som CW förstår att även hon har ett ansvar. Retoriska frågor till CA - "Kan liknande frågeställning ställas till en förövare och är det möjligt att en #metoogodhetsfeminist i något sammanhang faktiskt kan vara en förövare"? #BackaMakboul

Inlagt av Cecilia Cederwall ons, 2018-09-26 20:27

Jag har inte löst Cissi wallins instagram i tid av ug publicerande. Jag tycker ändå att programmet är motbjudande pga det utrymmen Virtanen får och pga att det lämnas oemotsagt. Frågorna du ställer till Cissi Wallin är inte alls av samma öppna karaktär som Virtanen får. Det är inte ok att publicera sånt heller om du nu vill granska publiceringar. Oavsett avsikt så springer ug patriarkatets ärende som alltid när de vill få nåt gjort används en kvinna. Varför tror du att just du fick uppgiften?

Inlagt av Katrin Pettson ons, 2018-09-26 20:28

Intressant och framförallt skrämmande läsning om hur meetoo röreösen är villa att ta till smutsiga metoder för att driva sin agenda. Lögner och smutskastning, fy vad osmakligt. Stor eloge till dig Lina som kämpat dig igenom denna tuffa tid. Du borde få journalistpriset!
Du värd en ursäkt från Cissi men tyvärr tror jag inte hon har den självinsikt som krävs.

Inlagt av Niclas Klahr ons, 2018-09-26 20:29

Otroligt viktigt reportage! stor Eloge till Er Linda.

Motsägelsefullt att börja något med att inte ta ställning? Vad gör du då? tar ställning i osmak? Osmakligt är precis vad det är du gör Cecilia. Tragiskt

Inlagt av Patrik ons, 2018-09-26 20:52

Bra gjort av dig att stå på dig!
Tyvärr så kommer det alltid att finnas människor som tycker sig stå över sanningen och att ”den goda saken” har företräde över något så trivialt som just sanningen.
Tänker bl.a. på Rektor Hamid Zafar som reste runt i somras i Afghanistan och gav en bild som visade positiva sidor av landet. Något som möttes av starka motreaktioner för att det förstör för ”den goda sidan”s kamp att låta unga afghanska män stanna i Sverige.
Sanningen kan svida, men den har rätt att få komma fram!!

Inlagt av KRISTER PERSSON ons, 2018-09-26 20:59

Bemötandet du fått är bedrövligt och självklart ett hot mot den fria journalistiken. Obegripligt att inte alla journalister inser det och drar konsekvenser av det för sitt eget agerande.

Inlagt av jane andersen ons, 2018-09-26 21:22

Det var den mest korkade och idiotiska fråga jag läst. Förstår du inte vad allt detta handlar om?

Inlagt av Hoku Banjin ons, 2018-09-26 21:44

När jag arbetade som journalist på 80-talet förekom en liknande debatt om Ove Rainer och drev i samband med skattebrott. Men då fanns det inga sociala medier. Kotterierna var dock likartade, tonen likaså. Men det stannade på Tennstopet.

Inlagt av Anna Koel ons, 2018-09-26 21:50

Berömmer ditt mod och din yrkesheder. Beklagar från djupet av mitt hjärta för vad det utsatte dig för. Ditt arbete är extremt viktigt... Kämpa på!

Inlagt av Rafiq Baban ons, 2018-09-26 22:22

frågan är helt onödig och irrelevant med tanke på att det var Cissi Wallin själv som började drevet som visade sig vara helt grundlös.

Inlagt av Sofia ons, 2018-09-26 22:31

Tack för att du vågade göra en viktig granskning - och för att du med denna fina artikel vågar öppna dig och bjuda på så mycket av dina upplevelser för att visa hur snett debatten har hamnat. Det som säkert börjat med goda ambitioner har utvecklats till något hemskt - jag ser varje dag kvinnor i medieflöde som kallar sig ”medsystrar” - men som ägnar sig åt vad jag inte kan kalla för något annat än aktiv nätmobbning och ett utpekande av personer på ett sätt som är så otäckt att läsa att man blir ledsen. Att det görs av dom som säger sig stå upp för de svaga och utsatta gör det bara ännu mer ledsamt. Det verkar som om egna behov hos människor tar över på något vis så att de plötsligt tar sig rätt att ge sig på andra. Jag vill tro att det inte är medvetet utan att det bara blivit så himla fel - och mediernas ansvar i detta är för mig solklart: någon va nog tvungen att dra i bromsen, annars vet man inte var det kunde slutat. Men - vi är många som ser vilket viktigt jobb du gör Lina när du vågade dra i bromsen - även om inte alls många av oss är så modiga så vi vågade säga det. Det tar jag med mig av din artikel, så jag står på mig mer i framtiden och inte är rädd för att säga vad jag tycker när debattklimatet blir för hårt.

Inlagt av Tomny tors, 2018-09-27 00:17

Cecilia, det det är Wallin som gett sig efter En utpekad, efter han friats.
Det är godtagbar grund för granskning och åtal för förtal.

Inlagt av Rebecka tors, 2018-09-27 00:46

Genomgick ni någon utbildning i sexbrottsfrågor eller talade med individer som utsatts för våldtäkt? För jag tror nog ni själva i efterhand förstår hur olämpligt upplagt programmet var, både i vinkeln och i utförandet. Näthat är fruktansvärt, så det beklagar jag verkligen att du har blivit utsatt för. Men det är inte heller god journalistik att förkasta all kritik som näthat/internet-troll/ fake news...

Inlagt av Per tors, 2018-09-27 02:27

Så trist när en kampanj och rörelse med i sig ett gott syfte, ska smutsas ner av missbruk från oseriösa med en personlig hat-agenda.
Tack UG för att ni åter igen avslöjade smutsen och låt oss hoppas den utgör ett undantag i detta.

Inlagt av Eva Hermansson tors, 2018-09-27 08:10

UG har gjort sitt jobb. Vad gör resten av kåren? Böjer sig för en feministisk lynchmobb som urholkar demokratin. Det är minst lika skrämmande.

Inlagt av Torbjörn Lundberg tors, 2018-09-27 08:31

Ett retoriskt svar: Hon tänkte, som proffsig journalist på SANNINGEN helt enkelt.Tycker synd om de förvirrade Hitler-jugend-aktiga människor som ställt sig bakom Cissi Wallins Pinoccio-artade ego-tripp.Vilket i sin tur tyvärr sänkte hela #metoo rörelsens syfte.Sad but true.

Inlagt av Madelaine J Wah... tors, 2018-09-27 10:59

Cecilia Andrén - du tog frågan ur min mun!
Varför jag alltså inte behöver ställa den men till skillnad ifrån dig(?)
-ser jag gärna ett svar.

Inlagt av Alda tors, 2018-09-27 12:12

Du gör ett strålande jobb! Du vet att du gör rätt och sluta aldrig tro på det. Utan folk som dig hade vi aldrig fått höra allas synpunkter. All heder till dig, 'walk tall'!

Inlagt av Micke Rydell tors, 2018-09-27 12:59

Tack för inblicken i en bransh som normalt sett bara visar det som branchen själv önskar att vi skall veta. Vi läsare alt tittare skall bara sleva i oss det som serveras. därav är det skönt att få ytterligare en version av vad som kanske skulle kuna vara sanningen. Jag beundrar mod i alla dess former.

Inlagt av MC tors, 2018-09-27 13:17

Att du utsatts för drev och ogiltiga anklagelser pga detta är inte ok.
Dock kan jag verkligen tycka att du genom att gå med i #deadline av den anledning du gjorde lurade de drabbade och det är INTE ok!
En sådan grupp är till för de drabbade, för att DE ska kunna tala om sina upplevelser bland andra drabbade.
Det är inget som du eller UG har rätt att granska!

Inlagt av Chris tors, 2018-09-27 13:20

När man läser alla dessa kommentarer blir det mer och mer tydligt att en inte vill associeras med någondera sidan.

Inlagt av Benny Hald tors, 2018-09-27 14:06

Din fråga är lika korkad som den som ställdes till CW första gången. När LM gör en uppföljande intervju och ställer frågan för tredje gången (alltså som person nr 3) har udden på frågan mattats av ganska mycket.

Inlagt av Monica Antonsson tors, 2018-09-27 14:46

Jag drabbades av ungefär detsamma efter min bok "Mia - Sanningen om Gömda" som kom ut i årsskiftet 2008/2009. Dessvärre pågår det ännu - med full kraft och ännu värre - utan att någon har kunnat hjälpa mig.

Inlagt av H tors, 2018-09-27 20:01

Mycket bra skrivet Sofia, håller med! Jättebra skrivit av dig Lina. Jag har följt dessa trådar från början och ser precis exakt samma saker som du. Stå på dig!

Inlagt av Sofia Eriksson fre, 2018-09-28 14:39

All heder till Lina!

De flesta, oavsett ställning och förmögenhet, kan skilja mellan det rimliga och det orimliga. Det var nog först när jag pratat med min mamma (en vanlig människa i en svensk småstad, socialdemokrat sedan vaggan), som jag förstod vidden av det inlägg som UG och Lina gjorde i vårens debatt. En sann politisk, kommunikativ handling ( = modig och utan spår av propagandistiska intentioner) som förmodligen redan slagit rot i det kollektiva medvetandet.

Om Cissi Wallin visste hur mycket hon har gemensamt med alla dessa dagens krafter (t.ex. alt right) som, utan att ens vara medvetna om det raserar samtalet och dialogen. Den roll som LM intog förra våren kommer att hedra henne för resten av hennes liv. Många var säkerligen inblandade i reportaget, men hon var dess ansikte utåt.

Inlagt av Tony Lännbrink fre, 2018-09-28 21:09

Det är så bra och förfriskande att läsa om en journalist som inte har en klipp och klistra mentalitet. Här har vi en journalist som inte böjer sig för de andras flockdjurs mentalitet utan bestämmer sig för att göra sitt journalistiska yrke heder. Hon vill helt enkelt ha förstahands uppgifter och inte andra eller tredje. >Det är och förblir journalistens uppgift och livsverk att alltid vara oberoende och ifråga sätta all information och sen framställa detta till sina läsare. Bara då, och endast då kan det anses att journalisten har gjort sitt jobb. Det finns inget tvivel om att Lina har gjort allt i sin makt att göra detta samtidigt som hon har blivit motarbetad av sina kollegor...och man frågar sig VARFÖR! Lina, jag och många av oss på golvet hejar på dig som journalist...du är en heder för ditt yrke! Kör på!

Inlagt av Ulrica sön, 2018-09-30 23:37

Lina M debatt journalisten.se

Jag jobbar till vardags med digital kommunikation och det intresserar mig väldigt mycket hur det här med faktaresistens ökar och hur människor formar sina sanningar. Jag lyssnade på Åsa Wikforss i Göteborg i onsdags. Gå till 2.10 i den här filmen om ni vill lyssna. https://youtu.be/XnEpX_51QtQ

Jag tycker inte om dekadenta gubbslem eller den patriarkala delen av vårt samhälle och jag vill att vi ska leva i ett samhälle där kvinnor kan anmäla sexuella övergrepp direkt så att bevisning kan säkras genom rätta processer.

Men varför har människors benägenhet att följa människor slaviskt och tro på allt de säger ökat?
Enligt Åsa Wikforss så ”ser” vi inte fakta även om någon slår oss med den i huvudet, så länge vi har emotionella skäl att tro något annat.

Jag lider med Cissi och hur drevet nu vänts mot henne, jag lider med Lina för det drev hon utsätts för. Men ingen kommer att bry sig om sanningen förrän man har emotionella skäl att göra så. Tror jag.

Men det som också är intressant är att vi fäster så stor vikt vid vad som sägs just i digitala medier, hur vi så fullständigt har lagt oss till med beteenden att tro på så mycket skit? När man träffar människor IRL som det så fint heter, då har diskussionen ett helt annat ”beteende”, upplever jag. Då kan man få höra helt andra tonlägen. Vad har format oss att tro att vi får skriva vad som helst i digitala kanaler? Och får vi det?

Det är intressant och talande för vår tids kommunikation. Och hur ser det ut om tio år? Kommer vårt kritiska tänkande bli sämre och sämre så det till slut bara blir sociala medier som blir sanningen? Och som människor tar vi yttrandefriheten till gränser som jag inte tror var avsikten när den lagen skrevs. För då fanns det en högre moral i oss om vad man säger och inte till andra människor. Jag har ingen aning men det är oerhört intressanta fenomen.
Tyvärr så olidligt hemskt för dem som drabbas av falska fakta. Jag försvarar ingen sida i just ”Fredrik och Cissis natt” frågan.

Men fakta som jag vet det är:
Fredrik och Cissi har haft en natt ihop med sexuellt innehåll.
Båda har olika upplevelser av den natten.
Fredrik är inte dömd i domstol.
Cissi är inte dömd i domstol.
Ingen av dem har en skyldighet att bevisa sin oskuld (det är i USA det funkar så)
Båda får stå för sina inlägg i sociala medier och dess konsekvenser.

Och du Lina, jag tycker att du verkar vara en bra journalist. Jag tror på det du skriver. Men det är ju bara baserat på min emotionella känsla just nu. T.ex Mia Skäringer sa tidigt att ”Jag känner Cissi, hon är inte en person som ljuger”. Och jag är ett fan av Mia. Den debatten kan vi också ha. Hur vi är benägna att tro på människor som vi är fans till. Eller människor som har gått igenom samma saker som vi har. Det är inte många just nu som kan rubba min tro på att det mesta Mia säger är ärligt och sant. I min värld. I min känsla.

Med vänlig hälsning, Ulrica

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies