”När tangentborden tystnar – vad händer med journalistiken när AI skriver artiklarna?”
Debatt AI kan användas till mycket, både klokt och mindre klokt. Att låta AI skriva artiklar hör till det senare.
Nyligen fick en skärmdump från SVT Nyheter stor spridning i journalistkretsar. En kort notis avslutades med orden: ”Säg till om du vill ha den kortare, mer neutral eller anpassad för exempelvis nyhetsnotis.”
Det var uppenbart att någon hade klistrat in text direkt från ChatGPT eller en liknande AI-assistent. Kort därefter medgav även Dagens Nyheter att en av deras skribenter använt AI-verktyg för att ta fram en text.
Under mina 28 år som journalist har yrket förändrats i grunden, ofta på grund av ny teknik. Först kom internet, som både skruvade upp publiceringstakten och ritade om affärsmodellen. Sedan fortsatte digitaliseringen, ofta med tydliga fördelar som smidigare bildhantering och förenklad tillgång till komplex information.
Vi journalister har alltså redan upplevt flera teknikskiften. Men det största av dem alla stavas AI. Mycket talar för att 2026 blir ett avgörande år. Modellerna utvecklas i rasande takt och närmar sig en punkt där mänsklig inblandning inte längre ses som självklar. De förbättras i allt högre grad helt på egen hand.
Det här påverkar inte bara journalistiken, utan i princip alla tjänstemannayrken där människor bearbetar stora mängder information och använder sin analytiska förmåga: jurister, ekonomer, marknadsförare och många fler.
AI kan användas till mycket, både klokt och mindre klokt. Att låta AI skriva artiklar hör, enligt mig, till det senare. Det senaste året har jag sett hur redaktionsmiljöer förändrats. Rasslet från tangentborden har tystnat medan ChatGPT, Gemini och Claude går varma. ”Varför ska jag lägga massor av tid på något som AI kan göra så mycket bättre?” sa en kollega till mig nyligen.
Men vad händer med journalistiken när AI-modellerna börjar skriva våra texter? Förutom de uppenbara dikeskörningarna, som den på SVT Nyheter, sker också mer subtila förskjutningar: i tonläge, språk och formuleringslust. Den som tror att läsarna inte märker någon skillnad är, tror jag, fel ute. Och vad händer då med läsarnas betalningsvilja? Vem vill ha AI-genererade texter som lika gärna kan promptas fram på egen hand?
Jag är inte teknikpessimist. Tvärtom använder jag själv flera AI-verktyg. Men nu måste vi, liksom många andra yrkesgrupper, ta kontroll över hur AI används. Att AI kan skriva texter är i sig inte konstigt. Men vi befinner oss i en brytpunkt där trovärdighet och kvalitet måste vägas mot effektivitet. Lyckas vi med den balansakten kan AI ge journalistiken nya superkrafter. Misslyckas vi riskerar vi att fördjupa mediernas förtroendekris ytterligare.
Mats Stålbröst
redaktör Techtidningen
