”Än kan du ändra dig, Kina”
Till Gui Minhais 1461e dag i fängelse utan rättegång har jag skrivit ett brev till Kina.
Hej Kina,
Ur din vidsträckta kropp föddes och närdes mina förfäder. Egentligen borde vi kunna fira dina framgångar inom teknik och välstånd, men istället står jag här och fördömer dig.
Fördömer dig för att du förtrycker ditt eget folk.
Fördömer dig för att du fängslar oliktänkande utan att ens ge dem en rättegång.
Fördömer dig för att du gör världen till en sämre plats.
Kanske var jag förblindad av min egen härkomst, men när jag var yngre hade jag en naiv tanke om att du skulle växa med reformer och till slut bli en god makt som jag kan vara stolt över. Du var så mager tidigare, med folk som svalt, men lyckades ändå med flit och intelligens bygga upp ett land som numera kan ståta som en supermakt.
Vad har du då gjort med dina nyfunna förmågor?
Du förblindar din befolkning med internets kinesiska mur.
Du håller för folkets röst med våldets hand.
Du tystar ner stater och företag med pengarnas makt.
Du dödar kulturer i gigantiska omskolningsläger.
Jag skäms över dig, Kina. Över hur du som vuxen beter dig. För trots allt är jag en gång ur dig sprungen.
Men mest borde du skämmas!
Skäms på dig för att du förstör Hongkong, mina drömmars stad och där mina föräldrar kommer ifrån!
Skäms på dig för att du kallar frihetstörstande demonstranter för terrorister!
Skäms på dig för att du inte respekterar ett internationellt ingånget avtal som skulle ge Hongkongborna rösträtt och 50 år av demokratiskt styre.
Än kan du ändra dig och använda din makt till något gott istället. Ett första steg vore att släppa Gui Minhai fri och sedan låta Hongkong leva ett demokratiskt liv. Om du inte gör det kommer historien att döma dig hårt, mycket hårdare än de ord jag skrivit.
光復香港
時代革命
Tao Chan, Hongkongaktivist
