DN.se svarar om svininfluensan
Fyra forskare vid Umeå universitet går under rubriken ”Pandemipanik i medier” (Journalisten 11/6 2009) till generalangrepp mot DN.se:s bevakning av svininfluensan. De har studerat perioden 25 april till 5 maj 2009, då de första sjukdomsfallen upptäcktes i Mexiko och smittan började spridas.
”Rapporteringen på DN.se består huvudsakligen av hot och skrämsel”, skriver de. ”DN.se har valt att ensidigt ge utrymme åt spekulationer och skräckbilder”, hävdar forskarna. ”Bland över hundra artiklar finns endast en handfull som sakligt behandlar experters erfarenheter av pandemier.”
Några få ljusglimtar i vår rapportering återges, men totalbetyget är ett kraftfullt underkännande. Så nedgörande kritik från representanter från forskarsamhället bör givetvis tas på allvar. När jag nu i efterhand går igenom vad vi skrivit måste jag dock konstatera att en annan bild träder fram.
Jag räknar till drygt 50 publicerade artiklar under perioden (inte över 100 som forskarna skriver). Dagens Nyheter hade en egen medarbetare på plats i Mexiko City när rapporterna om smittan började komma in. DN.se kunde därför bättre än många andra svenska medier beskriva de mått och steg som togs för att dämpa virusspridningen.
Vi har återkommande rapporterat om de ställningstaganden som experterna vid FN-organet WHO gjort. DN.se har berättat om insatserna som olika länders smittskyddsmyndigheter vidtagit. Vi har skrivit om hur smittan sprids – och om hur den inte sprids. Karin Bojs, chef för DN:s vetenskapsredaktion, har i flera artiklar, i en fråga och svar-artikel och en chatt rett ut begreppen och svarat på läsarnas många berättigade frågor.
Har vi gjort ett sämre eller ett bättre jobb än andra mediesajter, svenska och internationella? Någon sådan genomlysning gör inte Umeåforskarna. Ändå dömer de svepande ut DN.se:s rapportering som ”desinformation”.
Dessa forskare säger sig vilja ”diskutera mediernas sociala ansvar” vid influensapandemier. För detta ändamål har de utverkat statligt stöd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Ett resultat av projektet är denna debattartikel späckad av raljanta formuleringar och tvärsäkra fördömanden. Några konkreta exempel eller någon mer djupgående analys anser sig forskarna inte behöva presentera.
Kunde vi på DN.se ha gjort ett ännu bättre jobb de där första dagarna då svininfluensan spreds? Säkert, det går alltid att vara ett snäpp vassare. Skrev vi för mycket om svininfluensan? Eller har vi skrivit för lite? Har vi övervärderat denna risk i förhållande till andra risker? Har vi träffat rätt i rubriksättning och vinkling?
Min bedömning är att vi i ett intensivt nyhetsflöde trots allt höll en rimlig balans. Jag deltar gärna i diskussioner om hur vi agerade i detta specifika fall men också mer allmänt om hur medier bör förhålla sig i uppseglande kriser och vid snabba nyhetsförlopp, om medielogikens effekter och om hur vi tillvaratar läsarnas krav på saklig och nyanserad nyhetsrapportering.
Det är en levande diskussion som förs i det dagliga arbetet på en redaktion och som jag gärna deltar i också utanför tidningshusets väggar. Men för att ett sådant samtal ska bli meningsfullt fordras ett minimum av intellektuell hederlighet av dem som gör anspråk på att delta.
Charlotta Friborg
Redaktionschef för DN.se