Ett år sedan Charlie-attacken
Många medier uppmärksammar att det i dag är ett år sedan terrorattacken mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo.
Expressens kulturchef Karin Olsson konstaterar att det finns ett före och ett efter Charlie Hebdo. ”Det har varit ett år av sorg och högtidliga ord om att inte låta oss skrämmas. Inte sluta tala och satirisera, mötas och musicera av hjärtans lust. Nu är tid för självrannsakan. Lyckas vi? Jag skulle vilja påstå att det finns anledning att känna sig optimistisk. Terrorismen framstår i backspegeln som betryggande ineffektiv i sitt syfte att tysta”, skriver Olsson.
Den indisk-brittiske författaren och debattören Kenan Malik är dock mer pessimistisk. På Göteborgs-Postens kultursidor skriver han under rubriken ”Det stora sveket mot yttrandefriheten” att Charlie Hebdos ekonomichef Éric Portheault hade rätt när han nyligen sa ”vi känner oss förfärligt ensamma”.
”Det är inte riktigt sant. I länder som Pakistan, Bangladesh, Saudiarabien och Egypten riskerar författare och satirtecknare ständigt livet genom att säga det som inte får sägas och stå upp mot uppfattningen att ingen får kränka religionen. (…) Men i västvärlden stämmer det Portheault säger. Alltför många vill hellre fördöma kränkande yttranden än inskränkningar av yttrandefriheten, och det beror inte bara på feghet utan på att det har vuxit fram ett moraliskt krav på censur i toleransens namn. Det är det som är det stora sveket”, menar Kenan Malik.
Dagens Industris ledarskribent Tobias Wikström skriver att attentatet i Paris den 7 januari 2015 var början på ett långt år av många terrorattacker världen över. Den rädsla terroristerna sprider innebär en begränsning även på hemmaplan, menar Wikström:
”Säkerligen har alla stora tidningar i Sverige övervägt många publiceringar inte bara utifrån de vanliga journalistiska kriterierna (sanning och relevans), utan också tagit ställning till vilken risk det skulle innebära att publicera ett visst material.”
