Bildt bör fördöma Turkiets censurlag

”Denna kommission ska kunna säkra att vi får ett så dynamiskt och fritt, och av alla accepterat, system för att hantera internet”, sade Bildt i samband med uppdraget.

Bara några dagar senare, sent på onsdagen,  antog turkiska parlamentet en ny censurlag  (5651) som gör det möjligt för myndigheter att blockera specifika webbsidor utan rättslig prövning.

Turkiet, som haft världsrekord i antalet fängslade journalister i flera år i sträck, har sedan länge en censurlag för internet som används för att blockera oppositionella webbsidor.

Annons

Den gamla censurlagen användes i första hand för att stoppa kurdiskvänliga dagstidningar såsom Özgur Gundems webbsidor.  Men Turkiets premiärminister Erdogan är inte nöjd med den censurlagen. Därför har Erdogan genomdrivit en hårdare lag som ger honom all makt att kontrollera alla webbsidor.  Enligt förslaget ska det räcka med en misstanke om att en individs privatliv kränks för att myndigheter ska kunna agera bara fyra timmar efter publiceringen. Erdogans syfte är främst att stoppa all kritisk publicitet om sig själv.

Med den nya skrämmande lagen har EU-kandidatlandet Turkiet mer närmat sig presslagarna i Iran än  EU-standarden.

Bakgrunden till den så hårda censurlagen är att medierna i Turkiet avslöjade en omfattande korruptionshärva den 17 december: tiotals personer arresterades, bland andra tre ministersöner och chefen för den stora statliga banken Halkbank. Hemma hos de arresterade fann polisen sedelräknare och 4,5 miljoner dollar gömda i skokartonger. På juldagen beslöt åklagare att ytterligare tiotals personer skulle arresteras, däribland Bilal Erdogan, son till Turkiets premiärminister Erdogan.

Erdogan blev rasande. Med hårda och konspiratoriska  ordalag basunerade han ut att korruptionsoperationerna var ett beställningsverk av den i USA bosatte turkiske miljardären och sektledaren  Fethullah Gülen som bildat en parallell stat till den turkiska staten. Dessutom stämplade han alla åklagare och domare som höll i förundersökningarna av korruptionshärvan som ”landsförrädare.” När han avskedat åklagarna och domarna i korruptionshärvan omplacerade han 2 500 åklagare, domare och poliser (många av dessa högt uppsatta polischefer).

För att vara på den säkra sidan ordnade han även en censurlag i det turkiska parlamentet där hans parti har majoritet. Men den censurlagen hade några luckor för trafiken på internet. Till Erdogans stora förtret publicerades videofilmer som handlade om korruptionshärvan och affärssamtal mellan honom och hans ministrar på internetsidor.

Efter att ha tystat de stora medieinstitutionerna med hot och utpressning var det så dags att hindra publiceringar kring korruptionshärvan i sociala medier i ett land som har 40 miljoner internet-användare. Den nya utökade lagen är knappast publiceringsvänlig: lagen blockerar enskilda webbadresser utan juridisk prövning.

Den nya censurlagen har skapat stor oro bland journalister i Turkiet som beklagar att landet nu har hamnat bland internet-syndare som Kina och Iran. Innan den turkiska censurlagen mot internet klubbades igenom, meddelade CPJ (Committee to Protect Journalists) att den nya censurlagen begränsar yttrande- och tankefriheten på ett allvarligt sätt. Det gör ont att Turkiet, som just nu har 65 journalister i fängelse, också agerar för att bli ledande i internetcensur.

Det mest oroväckande är dock att Sveriges utrikesminister Carld Bildt, som snart leder en stor internationell kommission för internets framtid, är alldeles tyst inför Erdogans censurlag.

Vi tycker att Bildt genast bör ta sitt ansvar genom att fördöma den nya censurlagen i Turkiet. Ett snabbt svenskt fördömande kan betyda mycket och kanske till och med  påverka Turkiets president Abdullah Gül som ännu inte satt skrivit under den nya lagen så att den vinner laga kraft.

KURDO BAKSI, chefredaktör för Svartvitt
MURAT KUSEYRI, svensk-turkisk journalist