Gå direkt till textinnehållet

Vill starta nätverk för bättre skolrapportering

Trots att skolan är Sveriges största arbetsplats med stort inflytande på samhällsutvecklingen har skolbevakningen inte så hög status bland journalister i dag. Det hävdar radiojournalisten Ylva Mårtens som vill starta ett nätverk för reportrar som skriver om skolan.

Trots att skolan är Sveriges största arbetsplats med stort inflytande på samhällsutvecklingen har skolbevakningen inte så hög status bland journalister i dag.
Det hävdar radiojournalisten Ylva Mårtens som vill starta ett nätverk för reportrar som skriver om skolan.

Idén till nätverket väcktes i höstas på Fojokursen Hur mår skolan? Ylva Mårtens skulle också gärna lagt till ”och hur mår samhället?” i rubriken eftersom hon tycker att det som händer i skolorna även ger en intressant bild av resten av världen.

– När vi skildrar skolan så skildrar vi också hela samhället. För mig blev det väldigt tydligt när jag bevakade skolfrågor i USA, Kina och Japan. Speciellt i Kina kunde vi skönja samhällsutvecklingen i landet genom att titta på hur skolan var organiserad. Där finns exklusiva internatskolor för elitens barn. För barnen till befolkningen som flyttar in till storstäderna från landsbygden och som lever som flyktingar i sitt eget land är skolor ingen självklar rättighet.

bryt

Ylva Mårtens har arbetat med barn- och skolfrågor under många år på Sveriges Radio. Under förra året var hon projektledare för reportageserien Skolan i P1. I vår leder hon en temavecka om gymnasieskolan, i samarbete med Utbildningsradion.

Hon försöker alltid beskriva barnens perspektiv när hon ska ta temperaturen på skolan.

– Då ser man tydligt hur styvmoderligt skolan behandlas. Ta skolmiljön. Ingen vuxen skulle acceptera en arbetsplats som är så bullrig som skolans.

Hon tycker att journalisterna inför valrörelsen borde titta närmare på hur många av politikernas löften om skolan som faktiskt uppfyllts och att det är i skolan som medierna borde börja när de ska titta närmare på integrationsfrågorna.

Hon jämför skolan med ett företag där rektorn på en stor skola kan likställas med en verkställande direktör på ett stort företag.

– Rektorerna är inte bara tjänstemän, vilka som helst. De har ett stort ansvar och verkar i en kreativ miljö där de formar verksamheten för flera hundra människor varje dag. Men skolan har låg status och är en kvinnodominerad arbetsplats.

Även om det är svårare, är det ändå viktigast att granska vad barnen lär sig i skolan, tycker hon. Det individuella programmet, som var tänkt att stötta svaga elever vidare till gymnasieskolan, är det största programmet i skolan i dag. En stor del av eleverna går ut utan avgångsbetyg.

– Det är ett svek mot ungdomarna.

bryt

Hon berättar att det kan vara svårt att tränga in i den slutna skolvärlden. En skola är enskilt område och det är rektor som bestämmer om journalister ska släppas in.

– Det är vanligt att personalen sluter sig samman och bygger upp en försvarsmur om de känner sig trängda. Många är medieovana och måste kanske förstå att de också ingår i ett demokratiskt system där det behövs insyn.

Ylva Mårtens tycker att det görs en hel del bra skoljournalistik men att det ofta blir enstaka nedslag. Framför allt i samband med skolstarten på hösten och i examenstid. Hon skulle gärna höra fler elevers röster i medierna.

– Men det tar tid att intervjua barn och ungdomar.

Hon hoppas att det nätverk hon och hennes kolleger från Fojo-kursen vill starta ska kunna stötta skolreportrar som vill forma en bättre skoljournalistik.

qr@journalisten.se

Fotnot: Sveriges Radios P1s temavecka om gymnasieskolan genomförs den 15-21 maj.Sveriges Radio P1.

Hur bevakar din tidning skolan?

Elisabeth Hedman, Norrländska Socialdemokraten:

– Jag är allmänreporter med skolan som bevakningsområde. Barn- och utbildningsnämnden är mitt ansvar.

– Jag har en ambition att skriva djupare om skolan än bara om de politiska besluten och jag vill skapa debatt. Jag försöker ta fasta på olika undersökningar om skolan och omsätta dem till artiklar med ett lokalt perspektiv

Klas Elfving, Sundsvalls Tidning:

– Vi är två reportrar som delar på kommun- och landstingsbevakningen. Där ingår skolfrågorna.

– Om man bortser från den lättare bevakningen av skolan, som skolföreställningar och liknande, så blir det mycket traditionell nyhetsbevakning. Men vi försöker också ta oss tid till större grepp.

Åsa Pearce, Kristianstadsbladet:

– Jag är allmänreporter med högskolan som mitt specialområde. En stor del av min tid går åt till skolbevakningen. Våra kommunreportrar skriver om övriga skolfrågor.

– Det finns hur mycket som helst att skriva om högskolan. Jag tar upp både utbildnings- och studentfrågor. Men högskolan är inte alltid så duktig på att själv föra fram sina nya rön. Där kunde de bli mer aktiva.

Fler avsnitt
Fler videos