Viktigt skydda källmaterial även på servrar

Anonyma källors identitet måste även skyddas vid lagring i dataservrar. Annars kan deras identitet röjas. Den uppmaningen kommer från medieprofessorn Hans-Gunnar Axberger.

I svallvågorna efter åklagarens belag av Trond Sefastssons dator har frågan kommit upp hur källskyddat material hanteras då det ligger på redaktionernas dataservrar.

Medieprofessorn Hans-Gunnar Ax­berger påpekar att källskyddat material, som lagras digitalt, lätt är åtkomligt av andra på redaktioner. Därför är det viktigt att anonymiseringen också gäller vid lagring.

– Tystnadsplikten gäller även i förhållande till andra medarbetare i företaget, säger Hans-Gunnar Axberger.

En rundringning till etermedie­redaktioner visar att det är de anonymiserade versionerna av inslagen som hamnar i servern, inte råmaterialet.

TV4s Kalla fakta har råmaterialet liggande på servern med unika lösenord för varje projekt. Endast de med ansvar för projektet ges tillgång till lösenordet.

– Med anledning av beslaget av Sefastssons dator kommer vi dessutom även att genomföra en ytterligare uppstramning kring hur vi hanterar vårt arbetsmaterial på alla plan, säger Kalla faktas redaktör Susanne Edmark.

På Aktuellt och Rapport görs redigeringen och eventuell pixling och röstförvrängning i ett redigeringsverktyg. Inslaget postas sedan till server för sändning och det är den versionen som lagras.

– När det gäller råmaterial så ska information som kan beröras av meddelarskyddet sparas på diskett eller annat löstagbart sätt som ska låsas in. Det ska alltså inte finnas på hårddiskar eller servrar, säger Morgan Olofsson, redaktionschef på Rapport.

De reportage som SVTs program Dokument inifrån producerar är endast tillgängliga för dem som jobbar med projektet och ligger på datorer som inte har någon förbindelse med nyhetsredaktionens digitals lagrade sändningar.

– Råmaterial ligger inte kvar i våra datorer. Där ska bara ligga färdiga program som är pixlade för att skydda identiteten på dem som vill vara anonyma, säger Johan Bråstad, redaktör för Dokument inifrån.

Sveriges Radios undersökande program Kaliber lagrat alla intervjuer i en separat korg som ingen annan i radiohuset i Göteborg kommer åt.

– Om det är någon som inte vill förekomma med sitt riktiga namn finns hans eller hennes identitet inte ens med i råmaterialet, säger Sanna Klinghoffer, producent för Kaliber.

SVTs Uppdrag gransknings reportage görs på fyra redaktioner: Luleå, Stockholm, Malmö och Göteborg. Alla avidentifiering som pixling och röstförvrängning görs på respektive redaktion innan materialet läggs ut i datasystemet för efterbearbetning i Göteborg.

Nils Hanson, projektledare för Upp­drag granskning, påpekar att den tekniska efterbearbetningen oundvikligen innebär att ett litet antal personer har möjlighet att identifiera källan, exempelvis ljudtekniker och redigare. Däremot kan inte datasupporten komma åt materialet på Uppdrag gransknings hårddiskar i Göteborg.

– Det är viktigt att utbilda alla medarbetare, inte minst teknisk personal, så att de är införstådda med vad meddelarskyddet innebär och vilka förpliktelser det för med sig. Jag tar själv upp frågan på redaktionerna vid varje säsongsstart, säger Nils Hanson.

PÄR JANSSON

pj@journalisten.se