Upphovsrätten i TU-förhandlingarna Ska arbetsgivarna slippa be om lov?
Nu ser det ut att bli bråk igen. Om upphovsrätten. Om pengarna för att återanvända redan publicerade texter och bilder. Eller snarare om makten över i vilka sammanhang det skribenter och fotografer en gång lagt ner sin själ i ska figurera.
Nu ser det ut att bli bråk igen. Om upphovsrätten. Om pengarna för att återanvända redan publicerade texter och bilder.
Eller snarare om makten över i vilka sammanhang det skribenter och fotografer en gång lagt ner sin själ i ska figurera.
NWT-koncernen bygger om hela företagsstrukturen och gör ett bolag av sju tidningar för att slippa förhandla när flera av tidningarna ska ha samma material.
Aftonbladet gör tvärtom. Lägger nättidningen i ett eget bolag, men vill inte förhandla mer för det.
Alltihop handlar om upphovsrätt och om vidareutnyttjande av text och bild.
Av allt att döma blir det en het förhandlingsfråga i höst.
Tidningsutgivarnas förhandlingschef Bertil Dejke har i en debattartikel i Pressens Tidning förklarat att tidningsföretagen ska ha full frihet att använda det material som journalister framställer i anställningen: ”Att journalistklubbar skall ha möjlighet att blockera produktutveckling och kräva extra betalt för till exempel arkivanvändning av material som producerats i anställningen och publicerats i tidningen eller på annat sätt är i längden inte en acceptabel ordning”, skriver Dejke.
Journalistförbundets ordförande Håkan Carlson har svarat: ”För oss som facklig organisation är det självklart att de anställdas intressen måste komma före tidningarnas aktieägares, men lika självklart är det också att det som gynnar företagen också gynnar de anställda”.
Ungefär så ser läget ut i förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal.
Bakom denna långa konflikt ligger lagen om upphovsrätt som ger den enskilda upphovsmannen personlig rätt till ett skyddat verk.
Skyddet är personligt eftersom det gäller upphovsmannens egenart, alltså den som skrivit, fotograferat eller på annat sätt uttryckt sig.
En vanlig standardnotis som kan bli likadan vem som än skriver den, har ingen verkshöjd och därmed inget skydd. Mer personliga alster har det.
Skälet till att lagen gäller personen är att texten eller bilden inte ska förekomma i ett kränkande sammanhang, att upphovsmannen ska få erkännande för vad den gjort och att den inte ska förvanskas tvärsemot upphovsmannens vilja.
Det brukar kallas upphovsmannens ideella rätt.
Att lagen så hårt knyter upphovsrätten till individen, ställer till det för arbetsgivarna. Inte minst för att det ger anställda och fack ett starkt verktyg i förhandlingarna.
Det var kanske inte så allvarligt förr när nättidningar och textarkiv som Affärsdata, Presstext och Mediearkivet mest var förlustbringande experiment på området ny teknik.
I dag drar de verksamheterna in pengar. Aftonbladet har bolagiserat Mediearkivet, samägt med Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten, och vill göra samma sak med sin nättidning. Pressens Bild gör mer vinst på Presstext än på bildarkivet. Och Bonnierägda Affärsdata omsatte i fjol 32,8 miljoner, varav cirka 12 miljoner på textarkiv, men låter de tidningar som ingår i basen själva göra upp om vidareutnyttjandet med anställda och frilansar.
Affärsdata har sålt 2 000 lösenord i Sverige och 1 500 utanför Sverige, mest i Norden. VD Mats Erwald räknar grovt med fem personer på varje lösenord vilket ger 17 500 användare.
– Arkivet används av konsulter, marknadsförare, säljare, ja vad du vill, säger Mats Erwald.
Affärsdatas vinst var förra året fem miljoner kronor. Tidningarna får royalty efter hur ofta deras texter tas upp av kunderna. Hur pengarna fördelas mellan företag, anställda och frilansar lägger sig Mats Erwald inte i. Men han vet att allt från solidaritetsfonder och kaffekassa till en exakt fördelning på skribent förekommer.
Det Affärsdata och andra gör när en text läggs in i basen och läggs ut på nätet, är att de framställer ett nytt exemplar av verket och att det görs tillgängligt för allmänheten, alltså att texten publiceras på nytt. Då måste upphovsmannen ha gett sitt tillstånd. Det kan ske genom ett lokalt kollektivavtal för anställda eller genom en särskild överenskommelse mellan frilans och företag.
Det är dessa avtalsmässiga inskränkningar i upphovsrätten som striden mellan tidningsutgivare och journalistförbund gäller.
En fajt om något man kan kalla en ekonomisk rätt. Om någon gör nya exemplar eller offentliggör ett verk utan lov, kan upphovsmannen gå till domstol och kräva skadestånd.
Ett sådant mål väntas komma upp nästa år i Stockholms tingsrätt. Det är Alis, Administration av litterära rättigheter i Sverige, som stämt Aftonbladet och Svenska Dagbladet för att texter utan lov lagts i Mediearkivet och ut på hemsidan.
I hyllningstal till upphovsmäns rätt att inte bli kränkta, brukar det alltid heta att den ideella rätten ligger kvar hos skribenter och fotografer även om den ekonomiska rätten finns hos företaget.
– Riktigt så enkelt är det inte, säger Journalistförbundets upphovsrättsjurist Olle Wilöf. Att upphovsmannen har den ekonomiska rätten blir ett slags veto mot sånt man tycker är kränkande.
Paradexempel på kränkningar är när utdrag ur en exklusiv intervju för en tidning hamnar i en skvallertidning där varken skribent eller intervjuad vill figurera.
Om den ekonomiska rätten ligger kvar hos upphovsmannen måste han eller hon ge sitt tillstånd i förväg. Har arbetsgivaren rätt att använda materialet i många olika sammanhang är risken större att något blir fel.
Då får en kränkt upphovsman försöka stämma i efterhand och då gäller det att förklara för domstolen att man verkligen blivit kränkt och för den intervjuade, som också blivit kränkt, att misstaget inte var ens eget.
Det är om sånt höstens förhandlingar mellan journalistförbund och tidningsutgivare handlar:
Hur mycket vidareutnyttjande ska arbetsgivarna ha rätt till innan de behöver fråga skribenter och fotografer om lov?
Liten ordlista – upphovsrätt
