”Att skydda upphovsrätten är ett bra första steg i AI-utvecklingen”

AI-kommissionen presenterade sin ”Färdplan för Sverige” nyligen. LinkedIn svämmade över av inlägg om den 133 sidor långa rapporten. Rapporten innehåller förslag på åtgärder som kan bidra till att stärka utvecklingen och användningen av AI i Sverige. Det är naturligt att AI-kommissionen lyfter fram konkreta åtgärder som enkelt, och med x antal miljoner kronor, kan lösa ett problem. Det är inte heller konstigt att AI-Sverige jublar – äntligen säger något åt regeringen att den måste agera. Att det var regeringen som beställde utredningen verkar vissa redan ha glömt.

Ett uppdrag som regeringen gav AI-kommissionen var att: ”analysera och beskriva hur AI kan användas för innovation inom säkerhet och för att bidra till att säkerställa goda förutsättningar för ett öppet och mångfacetterat offentligt samtal där demokratiska processer inte utsätts för otillbörlig påverkan”. En fråga som Journalistförbundet lyfte på ett möte med AI-kommissionen var att vi ser utmaningar när det gäller mediernas förutsättningar att nå ut med oberoende journalistik när konkurrensen från AI-genererat ”medieinnehåll” tilltar. Vi berättade om redan anorektiska redaktioner och en rädsla för att resurserna inte kommer räcka för att möta utmaningarna. Stämningen i rummet blev dyster. Smolk i AI-bägaren.

Det är inte konstigt att AI-kommissionen inte lyckas leverera någon quick fix för hur vi skyddar det offentliga samtalet. Det är på många sätt 10 000-kronorsfrågan. En fråga som inte går att lösa genom att ge x miljoner kronor årligen till Cybercampus. Det vi vet är att om vi ska lyckas kommer oberoende medier av hög kvalitet vara en avgörande faktor. Journalistförbundet arbetar långsiktigt för att stärka svenska journalister och medier. Det handlar om att värna principerna i tryckfrihetsförordningen – vår yttrandefrihet. Vi behöver ekonomiska förutsättningar att producera kvalitetsjournalistik. Journalister som utsätts för brott i sin yrkesutövning behöver skydd från rättsvårdande myndigheter för att inte tystna.

Det är inte första gången mediebranschen ställs inför digitala omdaningar. I år är det 30 år sedan Aftonbladet tog sina första staplande steg ut på internet. Sedan dess har medierna arbetat hårt för att hitta en digital affär. Vi i mediebranschen är vana att snabbt ställa om utifrån nya digitala förutsättningar. Många av de förslag som läggs fram av AI kommissionen kommer att gynna också medieföretagen. Till exempel har branschen mycket att vinna på en svensk språkmodell eftersom det kan stärka medierna i konkurrensen mot de globala techjättarna. Vi är ett litet språkområde och om vi sticker ut kvalitetsmässigt kan det vara en konkurrensfördel.

Men om det är något de senaste 30 åren lärt oss är det att ta betalt för vårt arbete. Vi har lärt oss att ”klickjournalistik” inte var lösningen på branschens problem och att det finns ett värde i det journalistiska hantverket. När AI-företagen tycker sig ha rätt att utan ersättning använda journalistiska texter för att träna språkmodeller, på ett sätt som inte är förenligt med upphovsrätten, måste vi protestera. Det är därför positivt att AI-kommissionen lyfter, dels att det faktiskt finns olika uppfattningar om huruvida AI-företagen har lagen på sin sida, dels att de upphovsrättsliga frågorna måste lösas för att ”undvika utdragna rättsliga processer”. Vi hoppas att regeringen tar till sig av uppmaningen inte bara för att den ekonomiska ersättningen ska komma upphovsrättsinnehavarna till del, utan också för att vi i mediebranschen helhjärtat ska kunna stå bakom det svenska innovationskliv som AI-kommissionen hoppas på.

Medierna kommer att ha en särskild roll i den digitala utvecklingen som just nu sker globalt. Ett lands möjlighet att värna oberoende medier kommer att bli avgörande för hur väl det demokratiska samtalet står sig i det informationsflöde som väntar. Att skydda upphovsrätten är ett bra första steg för en hållbar AI-utveckling. Vill regeringen på allvar ”säkerställa goda förutsättningar för ett öppet och mångfacetterat offentligt samtal” som det stod i direktiven behövs det dock mer än så. I stället för att göra inskränkningar i tryckfrihetsförordningen behöver den utvecklas för att stärka yttrandefriheten. Det ekonomiska stödet till såväl privata medier som public service måste vara långsiktigt hållbart och förutsägbart. Och journalister som utsätts för brott måste få den hjälp och stöd de behöver av polisen för att orka fortsätta rapportera. Det är också värt x antal miljoner kronor.

Ulrika Hyllert
ordförande Journalistförbundet