Replik: ”Journalistförbundet accepterar inte lagbrott som journalistisk metod”
Debatt Det stämmer visserligen att varken mutbrott eller dataintrång nämns i våra yrkesetiska regler, men vi nämner inte heller andra brott, skriver Erika Wiman Snäll, ordförande i Yrkesetiska nämnden.
Replik till: ”Stärk journalistikens integritet!”
Vi har läst Claes Sandgrens debattartikel i Journalisten och förbryllas en smula av hans framställning. Han skriver bland annat att det inte kan uteslutas att Journalistförbundet godtar att journalister hackar sig in i personers mobiltelefoner och datorer och att vi inte tar avstånd från mutbrott.
Det stämmer visserligen att varken mutbrott eller dataintrång nämns i våra yrkesetiska regler, men vi nämner inte heller andra brott. Det beror på att Journalistförbundet givetvis har som utgångspunkt att våra medlemmar ska följa lagen. Vi ställer oss frågande till att man med hänvisning till att vi inte skriver ut detta ska kunna dra slutsatsen att vi kanske är för lagbrott?
Men, när frågan nu har ställts vill vi vara tydliga: Journalistförbundet accepterar inte lagbrott som journalistisk metod.
Sandgren skriver vidare om polisers försäljning av sekretessbelagd information. Förbundet har ingen uppfattning om huruvida detta är utbrett, men vi menar att då det finns en meddelarfrihet och den ska vara frivillig är det inte önskvärt att betalning förekommer för dylik information.
När det gäller meddelarskyddet har Journalistförbundet en ståndpunkt som är att det ska kunna gälla medieföretag på samma sätt som för det offentliga. Vi har också haft detta som krav i ett flertal avtalsrörelser.
Vi noterar att det råder viss oklarhet kring vad vår yrkesetiska nämnd och våra yrkesetiska regler syftar till och förmår och vad andra instanser i det medieetiska systemet reglerar eller granskar. Journalistförbundet har yrkesetiska regler som är tänkta som etisk ledstång för journalister i det dagliga arbetet och man förbinder sig också som individuell medlem att följa dem.
Förbundet har däremot inte ambitionen att styra redaktioner eller redaktionella chefers publicistiska beslut. Många publicistiska beslut och diskussioner som följer av dem är sådant som Journalistförbundet inte ger sig in i eftersom det helt enkelt är sådant som bättre löses i offentlig debatt, genom granskningar mellan redaktioner eller via det medieetiska systemet. I Sandgrens artikel nämns ett exempel på det förra.
Erika Wiman Snäll
ordförande i Yrkesetiska nämnden och ledamot i Journalistförbundets styrelse
Många redaktioner ser det idag som oproblematiskt att göra nyheter mha material vars ursprung är att en utomstående aktör begått ett brott, t.ex. olaga intrång eller dataintrång.
Hur ställer sig YEN till detta?
Kan regeln förstås som “så länge det inte är journalisten som begår själva brottet (eller uppmanat till det) så är det okej”?
Max! Jag är inte helt säker på vad du syftar på men jag tänker att det blir en publicistisk fråga, inte en fråga om hur den enskilde journalisten har uppträtt (vilket är det yrkesreglerna siktar in sig på). Då är det mer en fråga för MO att svara på. YEN säger varken “okej” eller “inte okej” när det gäller saker yrkesreglerna inte handlar om.