Ulrika Knutson: Tre mål för vår Isaak-manifestation

Varför organiseras manifestationen? – När vi i stödkommittén beslutade om det hade vi precis fått höra att Dawit Isaak var sjuk. Oron exploderade. Vi kände som så många andra att om det inte har varit bråttom förut så är det bråttom nu.

Är det mindre bråttom nu? – Det är bråttom varje dag. Vi vet ingenting mer nu, än vad vi visste då. Vi har inte fått någonting bekräftat om vad som händer. Det är fortsatt ett akut och viktigt läge att kräva Dawits frigivning, att vädja till presidenten och kräva av vår egen regering att den gör vad de kan. I samband med detta ska vi naturligtvis även uppmärksamma alla de andra människor som sitter fängslade för att de använt sin yttrandefrihet. Men fallet Dawit är unikt.

Expressen, Aftonbladet, SvD och DN har en gemensam namnlista och har fått in närmare 200 000 namn. Räcker det inte att skriva under namnlistorna? – Jag tycker att det är viktigt att träffas. Att de 4 stora tidningarna samordnade en sin satsning är en fin sak. De ska ha all cred i världen för det. Men jag hoppas verkligen inte att det räcker. Det vore väl i så fall sorgligt om virtuella mötet ersätter betydelsen av att träffas fysiskt i realtid i ett rum.

Vad kan det fysiska mötet ge i stället? – Jo, massor av impulser, lust att gå vidare och göra mer. Man kan smittas av entusiasmen och med alla sinnen få bekräftat att vi gör något och att det gör skillnad. Jag kan inte se något annat än att det behövs alla genrer och sinnen.
Vad tror du att den här uppmärksamheten har för betydelse för Dawit? En del menar ju att bara den tysta diplomatin kan få honom fri. Den tysta diplomatin är verkligen tyst – den slutar ju inte för att det finns en massa kampanjer. Den fortsätter hela tiden fastän chefredaktörer, politiker och svensk allmänhet tycker till. Och det gör den rätt i. – Det måste vara diplomaternas sak att hantera relationerna till främmande makt.
Men opinionen, allmänheten, kollegor till Dawit, familj, släkt och vänner, kan inte ägna sig åt tyst diplomati. Det är helt enkelt olika vägar.

Vilka mål har ni med manifestationen? – Vi har tre mål: Att sätta fart och stötta den tysta diplomatin i sitt svåra arbete. Att sätta fart på och engagera politikerna. Att sätta fart på och engagera oss själva. Mötet kan ge uppslag och nya tankar. Skickliga och verbala människor funderar en minut. Jag är själv väldigt nyfiken vad alla dessa människor ska göra med sin minut för Dawit. Och glöm inte att Teater Involver aldrig förut har spelat i Stockholm. Det är väl på tiden.

Vilka talare kommer till Kulturhuset? – Som det ser ut nu är det: Horace Engdahl, Devrim Mavi, Göran Rosenberg, Alex Schulman, Marika Lagercrantz, Arne Ruth, Amelia Adamo, Peter Englund, Dilsa Demirbag-Sten, Tom Alandh, Martina Lowden, Ola Larsmo, Peter Kadhammar, Maria Abrahamsson, Jonas Karlsson, Martin Jönsson, Agneta Lindblom-Hultén, Björn Wiman, Emanuel Karlsten, Eva Beckman, Haideh Daragahi, Stig Fredriksson, Ülkü Hulago, Kerstin Brunnberg, Eva Elmsäter, Sanna Björling, Leif Öbrink, Natalia Kazmierska, Jesper Bengtsson, Ulrika Knutson, Soraya Hashim, Sofia Mymlan Mirjamsdotter, Robert Weil, Suzanne Nessim, Markus Birro, Mustafa Can, Åke Pettersson, Cecilia Wigström, Lars Adaktusson, Helena Leander, Mats Söderlund, Carina Rydberg (text), Patrik Hadenius, Azar Mahloujian, Kurdo Baksi, Maria Modig.